Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om universitetsinrättningen - V. Om facultetsinrättningen och det academiska studium (1832)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I afseende på faculteternas ställning och förhållande till
samhället och dettas prindpiala spberer, anser jag mig först böra betrakta den
practiska betydelse, som de hafva h var och en för sig, och sedan den
ställning, som i stöd af denna och till befordran af dess utveckling
bör i allmänhet tillhöra dem. De spherer af samhället, på hvilka
de 3 högre faculteteme skola positivt inverka, äro så gifna, att
derom ej na någon särskild erinran beböfver göras. Af de 2:ne
genom den nu varande philosophiska facilitetens delning
uppkommande nya faculteterna har den physico-mathematiska äfven en
temmeligen tydlig practisk relation, ehuru den derigenom, att man
genom flerfaldiga tillämpningsskolor både inom och utom
universitetet hittills sökt ersätta bristen af denna facultets inflytelse, icke
torde allmänneligen vara klart insedd. Den spher af samhället, på
hvilken denna facultet bör utöfva en positiv inflytelse, består af
arméen, flottan, bergsstaten och landtmäteristaten samt mechanici
och architecter. Hvad åter den classico-philosophiska faciliteten
beträffar, torde meniugarne derom vara mycket delade eller måhända
rättare ännu hos de flesta outvecklade, emedan man, till stor skada
för denna vigtiga gren af mensklig cultur, vänjt sig att betrakta den
blott ur en theoretisk synpunkt och derigenom gifvit anledning, att
åsigterna af dess betydelse äfven i vetenskapligt afseende blifvit
nog dunkla, och att opinionen antagit en emot densamma fiendtlig
och med ett slags förföljelse hotande rigtning. Om man ur den
förvirring, som kampen emellan de mångfaldigt olika pedagogiska
principerna förorsakat, söker att framleta det, som efter all
anledning kommer att såsom resultat derur segrande utveckla sig, synes
det mig vara otvifvelaktigt, att detta kommer att blifva den
fixerade principen, att den lioguistiska eller philologiska undervisningen
utgör bufvudsaken af den uppfostran, som skall gifvas i skolan, och
att således den classiska litteraturens studium, såsom denna
undervisnings uuvarande egentliga lefvande form, kommer att uppfylla
sjelfva begynnelseperioden af det uppvexande slägtets vetenskapliga
bildning. Utsigten af, att denna princip skall segra, hvilar
egentligen derpå, att reactionen emot densamma väl varit skrikande, men
dock ytterst svag, vacklande och principlös. Om den i grundsatsen
torde komma att erkännas såsom fast och ovedersäglig, att språket,
såsom det första underbara uttrycket af menniskans andeliga li£
utgör det föremål, emot hvilket den vetenskap sökande forskningen
först bör vända sig. och att ett enskilt språk i samma mån är för
den det samma skärskådande analysen tjenligt och passande, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
