Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om universitetsinrättningen - V. Om facultetsinrättningen och det academiska studium (1832)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
døt är fullåndadt och icke genom inflytelsen af ett det samma
talande och ännu fortlefvande folk blir föräudradt, samt tillika eger
en så stor inre rikedom af utvecklad cultur, att det icke allenast
uthärdar analysen, utan just i följd af denna utvecklar en likasom
ifrån de döda uppstående djup andelig kraft, så torde de classiska
språken länge och troligen för alltid komma att utgöra philologiens
centralregion, det tält, på hvilket allt djupare språkstudium bör taga
sin böljan. Men om detta åter antages, är den
classico-philosophi-ska taculteten8 practiska verkningskrets gifven, och vården at
barna-ålderns vetenskapliga uppfostran eller af de lärda skolorna kommer
hufvndsakligen, om ej uteslutande, att tillhöra dem, som genomgått
denna facultets speciella studiicurs och der blitvit legitimerade. Om
åter det classiska studium återfår denna det samma med rätta
tillkommande inflytelse på den vetenskapliga bildningens första period,
torde dess välde inom de spberer af universitetet, till hvilka det
egentligen icke hörer, kunna behörigen förminskas, och skolöfningar
genom scripta och disputationsacter, såsom nödvändiga vilkor för
gradens erhållande, åtminstone i de mathematiska. medicinska och juridiska
faculteterna, kunna upphöra; äfvensom den för universitetets lefvande
sammanhang med staten och dess deraf beroende näring, genom
oupphörligt uppkommande ny och frisk erfarenhet, så ytterst
hinderliga, en skolöfning nog mycket liknande form, som hittills varit
ftreskrifven för dem, hvilka skola legitimera sig till erhållande at
professioner, åtminstone inom de nämnda faculteterna, skulle kunna
helt och hållet afskaffas. Men då således skolstäten blir den
huf-vudsakliga spheren, inom hvilken philoeophie doctorer eller de
clas-siskt bildade skulle komma att befordras och sättas i verksamhet,
torde det böra erinras, att det närmare samband, som hittills egt
rum emellan denna stat och presteståndet, böra fortfara. Utom de
ekonomiska skäl, som för detta samband kunna anföras, gälla äfven
de vida djupare och vigtigare, som hemtas ifrån nödvändigheten af
kyrkans högsta inseende öfver barnaålderns vård och af ett sådant
vexelföfhållande emellan den religiösa och den i spetsen för den
vetenskapliga varande classiska sidan af cultnren, att det bereder
försoning i stället för söndring.
I atseende på de samtliga faculteternas yttre ställning och
förhållande till statens administrativa myndigheter anser jag först
och främst böra såsom princip framställas, att en inom en facultet
erhållen grad bör gälla såsom full legitimation till practisk
verksamhet och befordran inom den samhällsspher, der facultetens
grundidé eger positiv betydelse, och att således denna legitimation icke får
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
