Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om universitetsinrättningen - VI. Om professorsbefattningen (1842)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gea tillhöra professorsbefattningen eller ej, samt i det förra fallet,
huru de förhålla sig till hvarandra, på det i ötverensstäm melse
dermed de yttre etatater, som till befordran af deras uppfyllande
hittills varit gällande. må kanna fullständigt pröfvas.
De tvenne förstnämnda af professorns skyldigheter, nämligen
att vara vetenskapens tolk och ungdomens lärare, anses af de flesta
ej böra åtskiljas a tan väsendtligen vara en och densamma. Med
denna åsigt sammanhänger ett system för universitetets verksamhet,
som väl bos oss ännu icke blifrit utfördt, men dock ej allenast af
vissa stadganden i oonstitutionerna hyllas, utan äfven länge haft
det allmänna tänkesättet för sig; och den djupast genomgripande
af de reformer, man ej blott nu, utan äfven för längre tid tillbaka
i afseende på universitetet, ehuru mer med dunkel aning än med
klar insigt, önskat, består, om jag ej allt för mycket bedrager mig,
just i det fullständiga utförandet af detta system. Det är således
nu förtjent af utförlig betraktelse och noggrann pröfning.
Enligt detta system skall professorens verksamhet
hufvudsakli-gen bestå i en fullständig, hans vetenskaps helhet omfattande
undervisning ocb studenten icke egentligen studera sjelf, utan blott
emottaga och tillegna sig professorens undervisning. För att åter
detta verkligen skall kunna ske, måste undervisning meddelas i
ymnigare mått, än som kan vara möjligt genom föreläsningar, som
hållas blott fyra timmar i veckan, samt åhörarne genom yttre tvång
tillhållas att fÖreläsniugarne bevista och genom tätt ocb ofta
anställda förhör förmås att följa dem med uppmärksamhet och i
minnet fästa deras innehåll. Oenom föreläsningarnes ökade antal till
12 eller 20 i veckan bör lärokursens längd kunna inskränkas inom
kortare terminer, och det omdöme, professoren vid deras slut afgifver,
måste granda sig på den flit, uppmärksamhet och fattningsförmåga,
åhöraren under föreläsningarna ådagalagt, och ej på en slutpröfning
af det resultat, som hos hans bildning derigenom uppkommit Ett
sådant system fordrar således icke att vissa slutexamina, bvilka
enligt den studerandes eget val få afläggas tidigare eller sednare,
skola utgöra vilkor för erhållande af akademisk grad, utan i stället
genomgåendet af vissa lärocurser, hvilkas längd och urförlighet
antingen af universitetets lagar eller af professoren sjelf bestämmas,
men dock böra gälla lika för alla. Det år väl sannt att ett
sådant system icke helt och hållet utesluter anställandet af en
slut-pröfhing eller examen, i den mening man nu för tiden bos oss
dervid fäeter, men denna pröfning kan icke utan afvikelse ifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
