Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om landtbrukets förhållande till civilisationen och bildningen (1858)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men vi lemne osedlighetens bedröfliga factum åsido, och jag
återupprepar i afseende derpå endast, att, så förfärligt förderfvet na är,
det dock i flera af de förflutna tidehvarfven, varit mycket både
ex-tensivt och int-eusivt större. Om vi åter förelägga oss den frågan:
om den sublima och heliga betydelsen af qvinnan, kärleken och
äktenskapet nu både hos qvinnan sjelf och hos mannen är af tanken
uppfattad i en så lefvande, klar och fullständig åskådning att den
förmår bestämmande inverka på slägtets och samhällets character?
vågar jag icke svara derpå med annat än nej, och måste deijemte
erkänna, att i förflutna tider, såsom jungfruculteus minne historiskt
ådagalägger, den sublima ideens magt både öfver tanken och känslan
varit vida större än nu. Dock synes det mig som en djup aning
nu skulle geuomgå tänkesättet, hvilken möjligen i framtiden kan
utveckla sig till en mägtig förädlingskraft
Landtbruket har väl gjort vidsträckta eröfringar, och när
man betraktar den redan uppbrukade delen af jorden i jemförelse
med den, som ännu ligger qvar i sitt naturliga, af menniskans
odlande hand oberoende, tillstånd, vore det orimligt att förneka det
menniskans magt öfver den öfriga organiska verlden nu är
vidsträcktare än den någonsin varit förr. Om man åter betraktar
intensiteten af denna magt och den rikare productivitet, den äfven i
de länder der den uppnått en högre utveckling förmått framkalla,
torde jemförelsen icke utfalla till vår tids förmån. Att landtbruket
nu är i besittning af ett vida större mått af kunskaper än förr,
kan väl icke nekas, och dessutom har den techniska färdigheten vid
dess utöfning tillvext, men att insigten uti dess betydelse i förhållande
till mensklighetens bestämmelse och utveckling är djupare än förr
kan åtminstone sättas i fråga. Säkert är att yrkets moraliska kraft
blifvit djupt kränkt Aldrig har någonsin förr begäret efter
pen-ningevinst så djupt genomgripit detta yrke som nu, och om å ena
sidan denna egennyttans magt förhöjer arbetets drift, befordrar
den å den andra de arbetandes demoralisation. Trket sjelft förlorar
den ädla character, som tillkommer det när det uppfattas såsom
ändamål, och nedsjunker till föraktlighet då det bUr blott medel
för vinst Genom detta beroende af penningebegäret rottästes djupt
den slafveriets krypvext som ifrån uråldriga tider utgjort
landtbru-kets skuggsida, ty egenuyttan, den må träda fram i hvilken form
och under hvilka förhållanden som helst är alltid en förslafvande
magt Slafveriet herrskar nu inom landtbruket mer än inom något
annat af samhällets områden, och detta icke blott i Amerikas slaf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
