Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om landtbrukets förhållande till civilisationen och bildningen (1858)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För arbetarens uppfostran anser man äfven med skäl det rara af
mycken vigt, att han bar tillfälle att sjelf och för egen fördel sköta
något litet planteringsland, der han kan odla jordfrukter, plantera
ett och annat träd o. s. v. Han rinner derigenom en eleverande
kärlek till jorden och sitt hem. I vissa länder anser man vården om
blommor och sångfoglar hafva en stor inflytelse till förädling af
lynnet och tänkesättet, icke blott i allmänhet, utan i synnerhet hos de
arbetande, men detta förutsätter ett mer lefrande poötiskt sinne, än
man vanligen träffar hos vår allmoge, utom måhända någon gång
hos qvinnor.
Genom alla dessa medel, som kunna och böra användas vid
den sorgfälliga vården af de arbetandes andliga uppfostran, kan icke
allenast den brutaliserande magten af det omedelbara jordarbetet
starkt motarbetas, utan äfven detta tvertom förvandlas till en
mäg-tig utvecklingskraft för verklig humanitet Den djupa andliga kraft,
som framför andra derigenom måste utveckla sig, är kärleken till
hemmet och fosterbygden. Denna fosterbygdskärlek bör väl bögt
värderas, emedan den ger den varma känslans djupa verklighet åt
den högre och mer omfattande kärleken till det gemensamma
fäderneslandet eller den vi kalle nationalitet Denna högre kärlek kan
väl finnas äfven utan fosterbygdskärlek och har då sin grund i
öf-vertygelse, ehuru den saknar känslans lifvande värma. Men denna
i öfvertygelse grundade patriotism kan finnas endast hos de mest
utmärkte, ty den patriotism, hvarom så många tala, hvilka aldrig
trifvas hemma och icke hafva någon håg att arbeta i
fäderneslandets tjenst utan tillbringa sin mesta tid utrikes, år svår att
begripa; och man hår god anledning att anse denna föregifna kärlek
till fäderneslandet för blott munväder och skryt Men vi hafve i
Sverige en inrättning, som icke finnes i något annat land, och
genom hvilken den hos arbetsfolket genom sorgfällig vård utvecklade
tosterbygdskårleken kan införlifvas med den högre och gemensamma
kärleken till fäderneslandet, och denna inrättning år deu indelta
arméen. Då man betraktar denna armé såsom en uppfostringsanstalt
för allmogen, hvilket den ej allenast bör vara, utan äfven i sjelfva
verket år, blir dess djupa och välgörande betydelse klar och tydlig.
Den söndring, som i andra länder och i särdeles hög grad i
Frankrike uppkommit emellan arméen och folket, genom hvilken de äro
hvarandra med vexlande framgång bekämpande fiendtliga magter, är
bos oss ej allenast nästan omöjlig, utan gemensamheten i character
och ursprung hos de begge folkclasserna gör att de ömsesidigt verka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
