Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pehr Hoffvenius (1859)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gande uppfattade en vetenskaplig verldsåsigt, som framkallade tanken
till insigt i sin egen betydelse och utrustade den med förmåga,
att med det aotiva tviflets kraft angripa den massa af traditionella,
ofta blott i ordkram bestående kunskaper, hvilken då bar lårdomens
imponerande namn. Att det var Hoffvenius, som framför de öfriga
och, såsom det nästan synes, ensam insåg detta och bade både kraft
och mod att gå i spetsen för Cartesianismeu, ådagalägger å ena
ridan att han framför sin samtids öfriga lårdomridkare förtjente namn
af verklig vetenskapsman, och å den andra, att han uppskattade sin
lärostols activt vetenskapliga betydelse vida högre, än någon af hans
efterträdare sedermera det förmått
Men reactionen emot honom i den vetenskapliga strid, hvartill
han, såsom Cartesianismens förkämpe, uppmanade universitetets
lär-domsidkare, var stark och urartade till verklig förföljelse. Dervid
torde böra anmärkas, att hatet uti denna strid hade sin grund uti
de traditionella meningarnes förstockade pedantism, och icke uti
personlig ovilja, emedan — att döroma efter de strödda anecdoter, som
ifrån den tidens universitetslif ännu äro qvar — Hoffvenius lefde
fridsamt med sina colleger ocb var i umgänget vänlig och glad.
Det var 1665 under vårterminen, eller då Hoffvenius hadc
varit professor i fyra år, som han författade den ryktbara disputation,
hvilken utgjorde stridens böljan, men hvaraf vi nu icke känna
något mer än titeln. Denne var åter föjjande: Partebasis, qua
tro-pos epistemos, stu modus considerandi Medicus ad physiologies
mediets meliorem mtellectum exhibetur; a Petro Hoffvtnio scripta
1665. Denna afhandling säges hafva varit så fall af Gartesianska
lärosatser, att Consistorium gjorde allarm, förbjöd dess utdelande,
ställde Hoffvenius under action och ingick till academie-cancelleren
med anhållan, att pbilosophiska faeulteten måtte fä utsträcka rin
censur till disputationer inom Medicinska faeulteten, då de handlade
om andra än rent medicinska ämnen. Hoffvenius försvarade sig med
foglighet, men Rudbeck, som understödde honom, gjorde det med
mycken häftighet Tvisten kom dock icke till något slut, förrän
riksdagens då församlade prästestånd ingick till academi-cancelleren
M. Q. De la Gardie med en deputation, som anhöll det >H. E. måtte
ofördröjligen förfoga derom, att den nya philoeophi, som omhuldadas
af medicinska faeulteten i Upsala, måtte i rin linda blifVa qväfd».
Oancelleren såg sig derföre tvungen att redan under ferierna resa
till Upsala och der sammankalla Consistorium. Sedan han afbört
de båda stridande partierna, uppmanade han dem först att närmare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
