Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olof Rudbeck (1846)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sed ea pro lacteis venis habuisse? an ego, qui anno 1650 et 51 ante
dictum Dec. multoties ea vasa non chylum ad hepar, sed ex ipso serum
ducentia, præuominatis testibus exhibueram? Bartbolinusne, qui mense
Majo a. 1652 confitetur, se nullum humorem observasse, per aliquot
vasa sive ductus ex hepate deferri? an ego, qui antea mense Aprili
ejusdem anui 1652, publice Ser. Reg. Majestati et reliquis
antedic-tis demonstravi humorem serosum ex hepate per limpida vasa
versus domum vehi? Bartholinusne, qui nemini adhuc meuse Majo 1652
exhibuerat horum vasorum figuras et in vesiculam chylosam
ingressum? an ego, qui mense Majo 1652 omnium eorum exactissimas
figuras S. R. Majestati, Bourdelotio cet. spectandas dederem?
Bartholinusne, qui mense Majo 1652, omninö credidit hepar per venas
lacteas recipere chylum, ideoque ipsi sanguificationis munus severe
attribuebat, ut tractatus ejus de lacteis testatur? an ego, multoties
a. 1650, 51 et 52 innumeris hominibus ad oculum ostenderam
nullum ad hepar vehi per lacteas chylum, sed serum per nova haec
vasa in vesiculam chylosam et ideo mense Majo 1652 hepar suo
sanguificationis munere spoliavi, quod publica disputatio, Arosiæ
impressa et Upsaliæ habita manifestabit?
Under loppet af 1652 hade Bartholinus tillfälle att på
fler-faldiga enskilda vägar blifva underrättad om den fullkomliga
förändring, hvilken den unge Rudbeck vågat företaga med läran om
mjölkådrorna, sådan den då var och nyss blifvit af Bartholinus
inför allmänheten föredragen. Det är tydligt att han, så vida han
ville behålla sin upphöjda literära plats, var nästan tvungen, att
öppet antingen antaga eller vederlägga den nya åsigten. Om han
valde det förra alternativet blott derföre att han ej vågade gripa
sig an med det sednare, eller om han verkligeu, i följd af den
lif-liga receptivitet för andras meningar, som utgör den ötvervägande
förmågan hos de blott och bart lärde, och som gör dem skicklige
för den föränderlighet och passiva progression, hvilken man mången
gång så högt värderar såsom förmåga, att följa med tiden, så
hastigt kunde byta om öfvertygelse, att han verkligen på tullt allvar
strax blef den nya lärans anhängare, må vara lemnadt derhän Nog
af! Han tog den i sin band och blef dess nitiske förföktare. Men
för att vara detta till ära för sig sjelf, beslöt han, att påtaga sig
skepnaden äfven af dess upphofsman, och detta gjorde han med en
så förvånande käck och tillika förnäm tilltagsenhet, att man
svårligen kan förneka densamma titeln af oförskämd. 1653 eller samma
år, som Rudbecks skrift utkom, utgaf han tvenne afhandlingar: Vusa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
