Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olof Rudbeck (1846)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samma målet Rudbeck bar löfte med sig att blifva en sådan man,
ty med snillets och talenternas gåfvor har vål knappt någon varit
för denna art af forskning af naturens hand furstligare utrustad än
han. Om lian derjerate uti ihärdighet forskarenit och trohet genom
lifvet hade varit jemförlig med Harvey, Glisson, Willis, Haller m. fl,,
hvilka gemensamt synas hafva haft till valspråk den förstnämndes
ord: «In hoc opere non fatigare solum sed etiam fatiscere svave est»;
år det mer ån sannolikt att han icke skulle haft någon sig vuxen
medtäflare uti hela pbysiologiens historia. Men fastheten i hans vilja
räckte, såsom det synes, icke till för denna vetenskapens höga
kallelse; och nu i stället att tillhöra, och möjligen såsom dess förste
medlem, det vördnadsvärda förbundet af den djupare
naturforskningens anförare, år han ställd utom deras krets, och äran af hans
ungdoms snilleverk är af ytliga och orättvisa domare betviflad, förklenad,
stympad på ett sätt, som nästan hotar hans namn med glömskans
lott*). Man skulle tilläfventyrs kunna tro att han ej sjelf i sitt
inre kände denna vetenskapens kallelse. Men så förhåller det sig
verkligen icke. Hans bref till Bartholinus slutar med följande ord:
»Plura autem, quæ circa hæe vasa in aliis partibus, utpote capite, collo,
intestinis etc. observata a me sunt, communicare nequeo, cum aliqua
dubia adbue in illis mihi occurrant Illa vero, vere nova, quæ in
omnibus corporis partibus offenderam et, quæ de vero, omnium
orga-norum antea ab anatomicis descriptorum, usu ac actione per
admi-rabilia experimenta observaveram, ad alium relego tractatum, qui si
Deus vitara mihi concesserit, sub hoc titulo exibit: Nova
Anima-lium Fabrica.» Dessa ord förekomma väl många såsom öfvermod
och skryt, och jag vill ej åtaga mig att helt och hållet vederlägga
beskyllningen derför. Men den väsendtliga betydelsen deraf är dock
den, att för Rudbecks själ då sväfvade en stor tanke, idéen af en
fullständigt genomgripande förvandling af physiologien, och
grundligheten och säkerheten af det första steg han tagit på denna
vetenskaps forskningsbana är en borgen att hans föreställning icke var
en ytlig och tom tankebild. Han gaf detta löfte åt vetenskapen
1657, Harvey’s dödsår, och han var då blott 27 år gammal. »Si
Deus vitam concesserit» var det enda uppgifna vilkoret för dess
uppfyllande. Han fick likväl en lång lefnad, och derunder en stark
och nästan utau afbrott åtnjuten helsa, men det högtidliga löftet
■ *) Ibland dem, som efter förmåga försökt att öfver Rudbecks namn
verkställa denna hotelse, är äfven Murray. Se hans tal vid nedl. af
Præsidium i Vetensk. Academien, sid.’42.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
