Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olof Rudbeck (1846)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning hade han dock åtagit sig, som syues hafva haft en verkligt
allmän syftning och möjligen kunnat för hans practiska inflytelse
öppna ett falt lika rikt på storhet och åra, som det vetenskapliga
han öfvergifvit. Han blef nämligen utnämnd till Commissarius för
landtculturen. Hade denna befattning i sin yttre ställning åtföljts
af så stor myndighet och frihet, att den medgifvit tillräckligt
utrymme åt expansivkraften af Rudbecks snille, har man anledning att
antaga, det han för Sverige kunnat blilva, hvad Baco i ett afse^rle
varit för England. Uti kärlek till blorasterverlden och det organiska
lifvets, isynnerhet vegetationens, vård var han Bacos själsfrände; uti
insigt uti den inre betydelsen af menniskans åfven emot det yttre
rigtade handling och i öfvertygelse derom, att då hon med trohet
och framgång utöfvar vårdarekallet af den organiska verld, som om-
och blifva hemmastadd, ett prodigium, såsom Upmarck kallade honom.
Någre, >om voro alltför starkt angripne af det gängse snillehatet, grepo
sig så hurtigt au, att de påstodo, *‘det Rudbeck ingenting kunde och
ingenting förstod, bara for fram med stora ord*\ I förtrytelsen
deröf-ver tillät Rudbeck sig ett begabberi, som till sin yttre forrn var
tcm-ligen oanständigt, men till sin inre mening djupt genomgrep allt slags
både theoretisk oc’i pnctisk pedantism. Hans intimation uti den
officiella præleciions-catalogen for 1679 är nämligen af följande ordalydelse.
•”Olaus Rudbeck utilissimam, nobilisshnam, intricatissimam,
subtilis-siman» et nunquam satis laudandam materiam de JNVhilo suis auditoribus
proponet, ejusque NihUi generationes et corruptiones varias aique
infini-tus affectioues, admirabiles proprietates, virtutes et vitia, multipliccmque
usum in Theologiu, Jurisprudentia, Medicina, Philnsophia, omnibusque
ar-tibus mechariicis et communi vita, illustrabit. Atque si tempus propter
varias occupationes pcrmiserit, istius matcriæ resolutionen« in materiam
primam, destillationes. rectificationes, cohobationes, calcinationes, strata
super strata, idque igne apcrto vel clauso in vel sine balneo Mariæ,
cino-ribus, fimo etc. ad oculum, variis instrumentis, retortis, alembicis, phiolis,
cucurbitulis, etc. declarabit: sicque invincibilibus argumentis, hora
con-svetu demonstrabit, quod nihil scitur "
Af allt detta synes väl tydligt, att Rudbeck icke passade ihop med
sin omgifning, och att hans ovanliira anlag för att blifva en verkligt
stor vetenskaplig character icke der kundo utveckla sig, utan med
vil-kor af en nästan fullkomlig afsöndring ifrån sanuiniidefnadons
förhållanden Men för ett sådant eremitlif hadc han hvarken mod eller
förmåga. Man må, vid betraktelsen af Rudbecks ställning, sätta sä
mycket man rimligtvis kan på räkningen af hans egen sjelfrådighet och
herrsklystnad, återstår dock alldeles för mycket, att man icke skulle
halva skäl att erinra sig Kellgrens skarpa anmärkning: ”‘Medelmåttan
är hela verldens nationnldrägt; och den lysande skrud, snillet drager, är
derföre en oanständighet, och passar endast under masque.*”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
