Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sydenham. Ett bidrag till medicinens culturhistoria (1845) - Sydenhams Pathologi och Nosographi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trefoldigt ursprung. 1. Har den utifrån inträngt inom organismen
och blifvit upptagen i dess vätskor antingen i följd af den sednares
oförmåga att öfverväldiga dess främmandeartade beskaffenhet och
assimilera den, eller ock i följd af dess egen öfvermagt öfver lifvets
reactionskraft. Det förra äger rum då näringsmedlen i för stor
mängd och ej behörigen förändrade intränga i blodmassan, det
sednare åter då miasmatiska och smittoämnen göra det 2. Har
den siu grund i vätskornas urartande eller dyskrasi. 3. Är den en
product af feberprocessen. . I begge de sednare fallen kan den
sjukliga materien bafva sin grund antingen i blodets ofullkomliga
depu-ration eller ock i ofullkomlig excretion af det ifrån blodet
afsön-drade, i följd hvarat det inom kroppen qvarstadnar och återverkar
till blodets förskämning. I alla dessa bestämningar herrskar dels den
inflammatoriska processens dels dyskrasiens begrepp, och jäg kan
icke finna det de innehålla någon den ringaste antydning på den
egentliga och ursprungliga degenerationens. Detta sednare bar
nämligen atseende på en ursprunglig stegring af den materiella kraften
sjelf, som först yttrar sig genom reproductionsprocessens falska
rigt-ning och de reactioner, som derigenom framkallas, men sedermera i
sin högre utveckling träder fram såsom verkligt parasitlif.
Om man åter betraktar den Sydenhamianska pathologien ifrån
en annan sida, der man äfven har skäl att vänta det en inflytelse
af degenerationens begrepp skulle visa sig, i händelse det hos
författaren verkligen funnits eller varit i någon högre grad utveckladt,
saknar man det äfven. Sydenham är, såsom bekant och jag
sedermera skall bjuda till att visa, vår störste epidemiolog, men, då han
i detta afseende uppfattar de cosmiska och telluriska inflytelserna så
redigt, fullständigt och storartadt, att det med skäl väcker beundran,
lemnar han alldeles utan afseende det inre, menniskoslägtets egen
alstringskraft genomgripande, degenerativa causalmomentet, eller
det som åstadkommit de största contagionerua, pesten,
kopporna och veneriska sjukdomen, men uti ingendera af dessa, ur
det degenerativa momentet hufudsakligen utgångna, folksjukdomar
uppfattar han detsamma såsom positivt, knappt såsom medverkande.
I afseende pä den förstnämnda, medgifver han väl nödvändigheten
af contagium, men detta ensamt förmår, enligt honom, åstadkomma
endast sporadiska fall, då deremot sjelfva grassationen eller
sjukdomens inträngande i hela folkmassan har sin grund i
luftconstitutio-nens beskaffenhet. I afseende på den sistnämnda åter hyllar han till" en
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
