Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sydenham. Ett bidrag till medicinens culturhistoria (1845) - Sydenhams Therapi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppfylld. Dessutom ingår den sedativa methodens fordran af
stillhet och hvila, äfven uti den antiphlogistiska, och är äfven för den
sed-nares ändamål af den största vigt
2. Undvikande af hettande läkemedel. Emot det före
honom rådande bruket af starkt hettande aromatiska medel eller
ale-xipharmaca, som användes i den falska mening att derigenom
påskynda crisen genom huden, ifrar Sydenham på det allvarligaste
och med sitt vanliga emphatiska sätt att uttala sitt ogillande,
säger han, att dessa medel jemtø den hettande regime, som åtföljde
deras användande, afdagatagit flera menniskor än krutet Men ehurn
han helt och hållet förkastar detta traditionella behandlingssätt
använder han dock, äfven i febrar, ett slags medel, som nära nog
likna de förkastade, och dem han kallar cardiaca. Hans föreskrifter
i afseende på dessa medel äro väl icke klara och bestämda, men
tydligt är det dock, att han med dem icke åsyftar stegring af den
inflammatoriska irritationen, utan rigtar dem dels emot det
krampaktiga och paralytiska eller svaghetstillståndet hos nerverna, dels
emot den indirect derifrån härrörande ataxien eller erethismen och
jag återkommer således till dera längre fram.
Till deu antiphlogistiska behandlingen hör äfven att strängt
ifrån den sjuke afhålla allt, som medelbart eller omedelbart verkar
till stegring af avterielliteten eller det respiratoriska momentet i
lifs-processen. Hit räknas framför allt ljus, buller och allt som
medelbart genom själen verkar retande på den sjuke. Men då Sydenham
icke yttrar något derom, anser jag mig endast böra anmärka detta
såsom en brist.
3. Kylande läkemedel. Huruvida det gifves några sådana
i egentlig och direct mening, år en fråga, hvilken jag nu förbigår.
De som i allmänhet så anses, nämligen vextsyror och salter, i
synnerhet salpeter, användes obetydligt af Sydenham. Han talar väl ej
så sällan om refrigerantia, men hvad han dermed menade, utom de
blott indirect verkande laxermedlen, år ej tydligt.
Den indirect antiphlogistiska behandlingen bestar uti sådana
åtgärder, som medelbart genom assimilationens försvagande eller
förminskning nedstämma det inflammatoriska momentet, och dit höra
hufvudsakligen följande:
1. Svält. I afseende på detta mågtiga medel stadnade
Sy-Qenham emot sin vana på halfva vägen och föreskret, äfven då han
åsyftade den secundära antiphlogistiska verkan deraf, ej mer än blott
inskränkning af näringsmedlen. Så hafva äfven efter honom de fle-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
