Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sydenham. Ett bidrag till medicinens culturhistoria (1845) - Sydenhams Therapi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och ibland dem är Sydeuharas en af de kraftigaste och tillika minst
ensidiga — hafva framkallat en spänning som blott ökat fiendens
inflytelse och magt Den rent practiska, blott ur folkbildningen
utgångna, medicinen har nämligen derigenom retats att, utan att
ändra eller upphöja sin ursprungliga ståndpunkt, för den större eller
mindre mängd af empiriska hjelpkunskaper, hvilka hon med sig
införlifvat eller måhända rättare sammanfogat, använda vetenskapens
namn. Derigenom har hon åter begått en usurpation, som, då den
obestridligt iunehåller en förnekelse af den sanna vetenskapens
verklighet, ej allenast föranledt henue sjelf att emancipera sig ifrån den
sednares välde, utan äfven kommit henue att låna sitt raägtiga
stöd åt sensualismens emot vetenskapen fiendtliga rigtning. DerfÖre
har man i de sednaste tiderna fått se de flesta af medicinens
literära arbetare, icke såsom förr i de vetenskapen troget tjenandes och
vishetssökandes leder, utan tvärtom i deras fienders. Då åter
således den beskyllning vetenskapens män nu ej sällau göra medicinen,
att den åtminstone i sednare tider mägtigt befordrar en sket och
ytlig forskning och någon gång gifvit skydd åt den fräcka råheten
sjelf, svårligen kan i allmänhet med framgåug bestridas, har
temli-gen allmänt den meningen kommit att rotfåsta sig, att medicinen
hvarken vill eller kan eftersträfva någon annan bildning, än den
blott professionella, men att, ehuru uti denna sednare mångfaldiga
kunskaper iugå och den således äfven i theoretiskt afseende
omfattar mycket och kan vara svår att förvärfva, deu dock med den
egentliga vetenskapen, som söker insigt i tiugens väsende och
efter-sträfvar den eviga sanniugens omedelbara åskådning såsom sitt
högsta mål, icke har något gemensamt. Denna moderna åsigt, som i
hufvudsaken hyllad äfven af medicinens egne idkare, i practiskt
afseende hår och der framträdt, till och med såsom söndringsbegär
ifrån den högre bildningens förbund, är rakt motsatt den, hvilken i
vissa förflutna tidehvarf varit rådande, såsom hos de gamle
Grekerna, hos Orientens culturfolk och hos de nyare Européerna under de
16:de och 17:de seklerna, enligt hvilken medicinens vetenskap
tillhörde culturens innersta centralgebit och betraktades såsom på en
gång en af den verkliga vishetens mest omedelbara
utvecklingsformer och ett af dess mägtigaste bef »rdringsmedel. Om en
anhängare af denna äldre åsigt skulle emot den nyare yttra den
beskyllningen, att den införlifvar medicinen med det blott yttre uti lifvet
och underkastar henne, om icke väldet, åtmiustone en stark
inverkan af det låga och förnedrande, kan den sednares förfåktare möta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
