- Project Runeberg -  Valda skrifter / Fjerde delen /
199

(1868-1870) [MARC] Author: Israel Hwasser With: Per Hedenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sydenham. Ett bidrag till medicinens culturhistoria (1845) - Sydenham och Forntiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sjukdomsprocessen upphäfves och som kallas crisis, blir härigenom
till sin betydelse alldeles klar, och någon fråga om dess identitet
med det deuteropathiska momentet kan icke uppstå. Men oaktadt.
den klara sanning, som genom denna Galeniska åsigt af dyskrasiens
betydelse och sjukdomens väsende obestridligt uttalas, besväras
densamma dock at en djup brist, som fördunklar sjelfva grundtanken
och hvilken utgjort den hufvudsakliga anledningen till det
traditionella missförståndet af Galeni hela vetenskapliga betydelse. Denna
brist åter har ett nära sammanhag ej allenast med den
Hippocra-tiska medicinen sjelf, utan äfven med Grekernas åskådningssätt af
lifeprocessen i allmänhet. Oaktadt all den öfvervigt, som inom
Grekernas åskådning af det menskliga och psykiska tillkom det
individuella, var dock, i afseende på det yttre och kroppsliga, det
universella eller kosmiska herrskande, och i följd deraf idéen om
organism och individuell lifsprocess outvecklad. Såsom redan år sagdt,
var den Hippocratiska medicinens grundkraft den i mystisk tro
lef-vande idéen om lifvet, och den högsta grad af vetenskaplig
utveckling denna idé hos Grekerna vann, var, såsom jag vågar antaga, det
nyss anförda Galeniska begreppet om crasis. Men, efter hvad äfven
redan är anfördt, innehöll detta begrepp blott den negativa sidan af
lifvets uppenbarelse och var således otillräckligt för framkallandet
af organismens idé. Och denna brist röjer sig starkast i Galeni
uppfattande af sjukdomens begrepp. Hans definition deraf är känd:
udid&€GHf naget yvaiv tvegyéiccc ffjnodiGTixij*, »status præter
naturam, actionem impediens.» När man uppfattar dnxx^éøta såsom

tendens, är efter min tanka definitionen sann. Men ett sådant
antagande, ehuru det öfverstämmer med en nyare terminologi, afviker
dock ifrån det egentliga Grekiska språkbruket och i synnerhet ifrån
den mening Galenus hår vid ordet fästade. Sjukdom år enligt
honom, icke blott en det sjukas tendens att frigöra sig ifrån lifvets
magt, utan ett tillstånd, uti hvilket denna frigörelse verkligen skett
I följd häraf betraktade Galenus hela sjukdomsprocessen, med
undantag af crisen och hvad som ifrån denna omedelbart utgår, såsom
ett uttryck blott af elementarkrafternas strid. Sjukdom är således,
enligt honom, helt och hållet beroende af det anorganiska och
innehåller, till dess crisen genomgriper och besegrar honom, en
fullständig förnekelse af lifvets magt Galenus inrymde, i följd häraf, i
afseende på sjukdomsprocessen i strängare mening allt åt
elementar-krafterna och tillerkände dem, inom sjukdomens område, positiv
betydelse. Att sjukdomen år icke blott afvikelse ifrån utan motsats

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:12:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hivaldaskr/4/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free