Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sydenham. Ett bidrag till medicinens culturhistoria (1845) - Sydenham och Forntiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att arbeta sig upp ur denna förnedring har under de sedermera
följande tidehvaifven utgjort det stora problem, hon af sin bestämmelse
nerim, Hippocratis, sed diligentium adjectio medicorum; Dum dolet,
accipe. Occasio siquidem exigendi maxime opportuna est, cum dolor cruciat
aegrotantem, sibique cooperantur languentis exulceratio, et avaritia me·
dentis Si conualescit aeger, operam danti medico adseribatur: Si deficit
ejus invalescat auctoritas, qui hoc antea familiaribus suis revelavit
Siquidem impossibile est non evenire quod de industria praevaticinatus est,
cum huic sospitatem, istis sinistrum exitum pronuncia\it aegrotantis. Si
evasurus est aeger, curatur facile: nisi quatenus incolumitatem ejus
medicus praepedit imperitus Sin autem non; ut Sollius Sidonius ait,
occiditur officiosissime. Quid ni? Numquid enim naturae secretos latentesque
cuniculos deprehendet homo totius PhilosophiaB ignarus? et qui nec recte
loqui novit, nec reo<e intelligere quae scripta sunt, aut quae dicuntur,
cum fere quot disciplinae sunt tot sint linguae, et in ipsis plerumque
uuthoribus, non sit major, in corporali compositione, diversitas facierum,
quam in usu varietas ligqarum. Johannis Saresberiensis Polycratieus
etc. Lugduni Batav. 1639 p. 742.
Uti Peti arcas bref till Hoccaccio ^de audacia et pompa Medicorum·4,
hvars innehåll torde vara det hårdaste, som någonsin blifvit yttradt om
Medicinen, och der lttkaren i allmänhet så definieras, att han är
^Dialecticus loquax, tcedii divis, inopsque remedii** och dessutom sftges "nulla
est aegro rectior ad salutem via, quam medico caruisseu m. m.,
förekommer ibland annat följande: ’ Audivi alium nuper, et fama clarum et
scientia non illius tantum sed multarum artium, mihi vero plusquam
communi familiaritate conjunctum, a quo dum quaererem, quid non arte
sua ut cae eri tanto illi impares uteretur? supercilio moesto et gravi, et
amari digno el ad fidem rei satis virium habente, Timeo, inquit, Deo
res hominum spectante, impietatem hanc committere, ut credulum
vulgus circumveniam capitali fraude. Cui si notum esset ut mihi, quam
modicum, seu quam nihil aegro Medicus prosit et quam saepe multum
obsit, minor, et minus phalerata esset acies medicorum. Agant sane,
quando et agentium impietas et patientium credulitas tanta est,
abutantur simplicitate populorum, vitam polliceantur, et vitam perimant et
lucrentur. Mihi neminem fallere aut necare propositum est. Nullius
malo ditior fieri velim Haec me causa ad alias artes, quas
innocentius exercerem, transtulit. Petrarchae Florentini Opera Tom. II p.
883.
Den djupa, både af harm och förakt genomträngda afsky, som
uttalar sig i dessa yttranden, har väl tillintetgjort all fördragsamhet, och
den fullkomliga rättvisan af anklagelsen måste således betviflas. Men
desse skriftställare, af hvilka den förre, såsom sagdt, lefde i det 12:te
seklet och den sednare i det I4:de, höra hvar och en till sin tids mest
utmärkte män och åtnjuta ett stort, genom de sednare tiderna bevaradt,
anseende, ej blott för snille och lärdom utan äfven för frisinnighet,
sjelf-ständighet och ädelhet. Petrorca, som är en ovanligt sträng domare
öfver förderfvet i seder och tänkesätt, det må framträda i hvilken tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
