Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En blick på Linnés minne (1856)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lif eoncentrerar sig i fröet, som är blomningens frukt och bestämdt
ut t blifva organ för den alstring af nya individer, hvarigenom
sliig-tots bestånd fortvarar genom tiderna. I detta slägtets förhållande
till individen innehålles förklaringen af kärlekens mystére, hvilken
Linné derlöre uppfattade med djup säkerhet och verklig förtjusning.
Denna sida af Linneanismen blir till sin inre mening ännu mer
uppenbar och tydlig, då man tillämpar den på antbropologien.
Pu-1 ertetsutvecklingen hos menniskan ocb blomningen hos växterna äro
till sitt verkliga väsende och i sitt förhållande till lifvets
uppenbarelse fullkomligt identiska. Den qvinna, som i sin jungfruålder icke
verkligen älskat, i detta ords rena, ädla och verkligt sanna meniug,
har icke i sin andliga varelse erfarit det verkliga lifvets magt. Om
ynglingen åter, då han känner lifvets mägtiga kraft i
pulsationen af sina ådror, i spänningen af sina muskler, i sin phantasis rika
bilderverld, i sin längtan och i sitt mod, blickar in i sitt inre och
finner att den rikedom, som uppfyller det, är Guds omedelbara skänk
samt i följd deraf utropar med Linné: »Deum omnipotentem a tergo
transeuntem vidi et — obstupui», och genomträngd af denna
tillbedjande vördnad begriper sin bestämmelse att lefva för sitt slägte,
samt omfattar denna bestämmelse med innerlig och varm kärlek,
■ehuru den fordrar uppoffringen af all den individuella herrlighet, som
tillhör mannen i ynglingaålderns och den nyssutvecklade
mannakraftens dagar; då är han en verklig Linnean, om han äfven aldrig
examinerat en enda blomma. Deremot kan den, som förvärfvat en
rik kunskap om växtrikets mångfaldiga alster, äfven då han strängt
användt Linnés method, icke tillegna sig detta namn, om den
biologiska verldsåsigt, som utgör Linneanismens verkliga hufvudsak. är
honom alldeles fremmande. Man har vid blomsterodlingen lärt känna
ett factum, som är af allmänt biologisk betydelse, ehuru det endast
hos blommorna träder fram med fullkomlig tydlighet Då man
nämligen använder konstiga retningsmedel, för stark näring o. s. v.,
uppkomma dessa praktformer af blomningen, hvilka kallas dubbla eller
fyllda blommor och för menniskor i allmänhet och i synnerhet för
blomsterälskare äro så förtjusande, men som hafva sin grund i
stån–dnrnes sjukliga förvandling till kronblad. Blomningen räcker hos
dessa kortare eller längre tid, men då blomman faller af,
qvarlem-nnr den endast en naken och förtorkad qvist Denna, af
individualitetens för långt drifna ensidiga utveckling på slägtets bekostnad
härrörande sjukliga utvecklingsform af lifvet, utgör ett stort
genomgripande och särdeles märkvärdigt factum i mensklighetens hi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
