Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Afskedshelsning till lärjungar och studiikamrater (1857)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sitt välde öfver vära pathologiska föreställningar, och vi tillika skulle
förvärfva oss en djnpare och klarare insigt uti dyskrasiernas
betydelse och skiljaktigheter, skulle, den patholpgiska forskningens vinst
oberäknad, ett vidsträckt fält öppnas för tberapiens verksamhet.
Medicinens hittills förvärfvade största förmåga, ligger uti den inverkan
den kan utöfva på blodreningens process. Vi hafva medel, med
hvilka vi kunna dels till högre verksamhet framkalla, dels till
normalen återföra de flesta bland afsöndringarna; och vi kunna äfven
framkalla en intensivare kraft hos blodberedningens positiva princip,
genom china, jern, opium m. m. Med ett ord: min öfvertygelse är
den. att icke allenast återställelsen, utan äfven en ny, klarare,
dju-pare och bestämdare utveckling af dyskrasiens bäde allmänna och
specialbegrepp är nu ett af den practiska medicinens angelägnaste
behof.
Men om dyskrasiens begrepp i full klarhet, bestämdhet och
omfattning skulle kunna återvinnas, kunna vi dock icke hoppas, att
vår tanke blott derigenom skall kunna tränga fram till
sjukdomsprocessens, i vårt slägtes gemensamma lif inträngande, djupaste rot För
denna min åsigt kan jag väl icke åberopa hvarken Galeni eller
någon annans auetoritet, men jag är dock öfvertygad om dess sanning
och bör således nu bekänna den.
Blodberedningen, central som dess ställning och betydelse
inom organismen obestridligt är, utgör dock, med alla de speciella
afsöndringsprocesser, som deraf omedelbart bestämmas, endast den
negativa sidan af lifvet eller af den process, hvarigenom detta
upprätthåller sig sjelft Detta negativa åter är reduetionen af det
gamla eller materiella. Då åter pathologien, genom dyskrasiens
begrepp fastställt det denna lifsprocessens negativa eller reduetiva sida
kan af sjukdom angripas och genomträngas, måste den, om den icke
skall stadna på halfva vägen, förelägga sig den frågan, om icke
sjukdomens magt sträcker sig äfven till det positiva eller till
pro-duetiviteten sjelf? — och denna fråga, då dess innehåll fullständigt
uppfattas, synes mig icke kunna besvaras med annat än ja! — Det
är inom sexualområdet af individualiteten, som slägtets magt
egentligen genomtränger den, och alstringen framträder med den största
frihet När åter denna frihet blir af det materiella och kroppsliga
icke blott inskränkt utan beberrskad och missrigtad, då uppkommer
den pathogeniska princip, som är den fruktansvärdaste af alla och
som bereder icke allenast individualitetens utan äfven slägtets både
djupaste förnedring och största förderf. Denna pathogeniska prin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
