Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Afskedshelsning till lärjungar och studiikamrater (1857)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det oaktadt måste skatta den mycket högt En lärd man, som afled
flir några decennier sedan, yttrade en g&ng de tydliga och
emphati-ska orden: »Man måste framför allt sköta sin kropp. Detta är
huf-vudsaken. Allt annat är ändå förgängligt» Jag har hört dem
mångfaldiga gånger återupprepas och, besynnerligt nog, lika ofta
förhånas och förlöjligas. De åtgöra dock en klar, enkel och bestämd
uppgift af det practiska resultatet af en verldsåsigt som djupt
genomtränger vår tid och till en stor del bestämmer dess character.
Jag har nu icke afseende på det slags meuniskor, om hvilka det
blifvit sagdt att de »nihil aliud curant quam ut ventri eorum bene
sit et nihil desit iis, quae sub rentre sunt»; — ty deras hop har
varit stor i alla tider, och endast en ytterligt dålig tid kan hafra
sin character af dem. Icke heller fäster jag min uppmärksamhet rid
en annan i rår tid särdeles talrik class af menniskor, som uppfatta
sin kroppsliga helsas vård, såsom sina tankars egentliga nästan enda
föremål, hvilka med den mest småaktiga noggrannhet iakttaga sina
krämpor och oupphörligt rådfråga läkare och läkareböcker efter
botemedel emot dem, ifrån morgonen till qvällen grubbla på dietetikens
alla småsaker och slutligen blifva sjukliga af lutter belsovård. De
äro alldeles för obetydliga, att kunna komma i beräkning vid
uppfattningen af en herrskande tids character, men det torde icke vara
passande för oss att tala förklenligt om dem. De äro i den
practiska läkareverlden kända såsom goda kunder, och isynnerhet äro de
en särdeles tröst och hugsvalelse för qvacksalvare, charlataner och
novaturienter.
Men en större uppmärksamhet förtjena deremot, i afseende på
medicinens culturställning. vissa veteuskapliga åsigter, som djupare
än andra ingripit både i meningarna, tänkesättet och sederna. 1
sednare hälften af 18:de seklet uppkom en politisk sekt, som
kallade sig ekonomister, och som hade till öppet erkänd princip, att
om samhällets materiella välstånd, genom menniskans förökade magt
öfver den yttre verlden, skulle kunna till den högsta möjliga grad
förhöjas, skulle äfven utan en den moraliska verlden omedelbart
genomträngande förvandlingsakt. det ondas rot och grund kunna
förstöras. Denna politiska sekt har sedermera söndrat sig i tvenne,
af hvilka den ena, som bibehållit nationalekonomiens namn, gjort
rikedom till ändamål, och den andra, som tyckes veta, att
fattigdom och rikedom äro tvillingbröder, uppfattat välståndet hos den
större massan af folket såsom sitt hufvudsyfte. Huru skarpt dessa
åsigter äfven kämpa med bvarandra och genom sin strid hufvudsak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
