- Project Runeberg -  Hjärtats frihet /
35

(1896) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

igen. Hennes närhet verkade som ett champagnerus på
honom, uppfriskande och bedöfvande, bedöfvande och upp-
friskande om hvartannat.

Vid porten, den förargliga porten, som utgjorde ett
oöfvervinneligt hinder mellan dem, stannade de. Allt var
som bortblåst, han sjönk ned från den höjd, dit han
svingat sig upp, den krassa hvardagligheten slet sönder
den skära stämning, hvilken sväfvat omkring dem som ett
rosenrödt moln, nu var han ingenting annat än en hygglig
herre, som ledsagat en ung dam genom gatorna.

— God natt, herr Berger!

— God natt, fröken Svan!

Som vanligt gingo de en kväll, då han helt plötsligt
nämnde hennes förnamn utan att bifoga tillnamnet.

— Julia.

— Ja, hvad vill ni, herr Berger? — Det låg ingen till-
rättavisning i hennes svar, han uppfattade det ej heller så.

— Får jag säga Julia hädanefter . . . jag menar, kunde
vi två ej säga du åt hvarandra?

Hon rodnade lätt, men hans tonfall grep henne, och
följande sin första impuls trädde hon sin arm under hans,
ehuru regnet uteblifvit denna kväll, så att hon saknade
förevändning därtill. Deras ögon möttes först skygga,
sedan frågande och så strålade de till, som om de sagt
hvarardra ett betydelsefullt ja. Det var å ömse sidor en
blyg fråga om kärlek och ett gladt löfte om genkärlek.
Fastän de väntat länge därpå, kom det likväl som en blixt
från klar himmel. Bägge drogo en djup, befriande suck
och så logo de, ett leende innehållsrikt som en smekning
och ljuft som en kyss.

— Älskling!

Hon tryckte sig intill honom, och de gingo tigande
vidare.

— Förut var det blott ett jag lefvat för, nu har jag
en sak till, som är mer värd än allt annat. — Det var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:41:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hjartefri/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free