- Project Runeberg -  Hjärtats frihet /
68

(1896) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

då dottern ej svarade, återtog han ännu en gång, nu en
oktav högre än nyss förut: — Hvad heter han?

I faderns tragiska uppförande och stolta later kände
Julia genast igen sig själf, då hon spelade komedi, hon
såg följaktligen ingenting löjligt i hans sätt att behandla
saken, hon fann tvärtom allting storartadt, så, just så,
skulle hertig eller markis Den och den talat i hans ställe.
Hon gled genast in i rollen och svarade med blygt ned-
slagna ögon och darrande läppar:

— Min fästman heter Berger, Sven Berger, min far.
— I alla pjeser och romaner hon läst, använde döttrarna
tilltalsordet min far i stället för pappa, för den skull gjorde
hon alldeles på samma sätt.

Fru Svan sjönk tyst ned på en stol, knäppte andäktigt
ihop händerna och stirrade förintad än på mannen än på
dottern, deras storslagna sätt och med särskild betoning
samt falsk patos uttalade ord slog henne med en gränslös
beundran, så hade hon aldrig kunnat uppträda.

— Ähm! trumpetade Svan ännu en gång. — Berger,
hm, Berger, hvem tusan är det, du? — Han föll alldeles
ur rollen vid detta okända namn. Han hade inbillat sig,
att hans dotter valt en af konstens heroer, och nu kastade
hon åt honom en fullkomligt obekant stackare — naturligt-
vis var han en stackare, eftersom Svan ej hört namnet
förut.

— Han är målare, pappa. — Äfven Julia glömde sin
roll, saken var för viktig att utspelas mellan dem.

— Målare . . . pyh! . . . hvad för målare?

— Artist, förstås, och så . . . så är han så snäll . . .
om du bara visste, hvad vi hålla af hvarandra. — Hon blef
åter en liten naturlig flicka, som gått och förälskat sig i
en hygglig, ung man.

— Framstående, säg? Jag känner inte till de där
herrarne, men för din egen skull hoppas jag, att han åt-
minstone är rik.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:41:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hjartefri/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free