- Project Runeberg -  Hjärtats frihet /
82

(1896) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ej motstå. — Hennes tankar gledo åter till modren, hvad
hon ändå var för en gammal beskedlig gumma. Julia
greps nästan af ånger öfver all så många gånger ha be-
handlat henne med ett slags barnsligt förakt, och i öfver-
måttet af sina känslor sprang hon ut i köket, slingrade
armarne kring den gamlas hals och kysste henne. Sekun-
den derpå ilade hon ut igen, hon blygdes öfver sin ovan-
liga hjertnjupenhet och gladde sig åt, att fadern ej märkt
något.

Men modren släppte förundrad slefven i pannkaks-
smeten, som stänkte högt kring henne — sidenklädningen
blet lyckligivis ej skadad, hon hade varit nog försiktig
att sätta ett stort köksförkläde framför sig — och såg
länge efter dottern mumlande:

— Hvad han måtte vara för en snäll gosse, hvad han
måtte vara för en snäll gosse.

*



Sven väntade som vanligt på Julia utanför teatern.
Så snart hon hunnit ned, skyndade de med raska steg mot
hennes hem. Han visste redan hvad som skulle följa och
hade beredt sig derpå. När hon under sitt besök hos
honom bedt att få föreställa honom för föräldrarna, sam-
tyckte han genast. Han hade själf tänkt föreslå detsamma,
han ansåg nämligen, att det i deras förhållande till hvar-
andra låg någonting falskt, hvilket just genom föräldrarnas
medgifvande skulle aflägsnas.

De yttrade knappt ett ord, der de halfsprungo genom
gatorna, först när de befunno sig i närheten af Julias hem
hejdade hon honom och frågade.

— Du har väl skrifvit till din far?

— Ja . . . det vill säga till mamma, jag skrifver all-
tid till henne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:41:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hjartefri/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free