- Project Runeberg -  Hjärtats frihet /
114

(1896) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Din mor har rätt, Sven, alldeles rätt.

— Ja . . . ja visst. — Det var ej tänkbart annat än
att hon hade rätt, men det oaktadt kände han sig miss-
nöjd och besviken, det föreföll honom, som om han ej varit
allt för Julia, det fans något som hon ställde öfver eller
åtminstone bredvid honom, han trodde sig märka, att
deras kärlek ej var af samma slag.

De skildes denna dag utan den smekande lekfullhet,
de eljes alltid visade; lifvet hade blandat ett par droppar
af sitt allvar i glädjebägaren, hvarur de hittills druckit,
och de funno smaken för bäsk att godvilligt finna sig vid
den nya tillsats, som räcktes dem.

*



Det var tre dagar efteråt.

Sven låg lättjefullt utsträckt på soffan i sin atelier och
blossade på en cigarrett, från hvilken röken i lätta ringlar
ormade fram genom luften och samlade sig under taket.
Kring hans venstra ringfinger slingrade sig en smal guld-
boja, tecknet att han lofvat binda hela sin framtid vid en
kvinna. Han njöt af sin ensamhet, han behöfde den efter
gårdagens larmande fest, där han skakat hand, klingat med
och mottagit lyckönskningar från trettio obekanta personer,
för hvilka han aldrig hyst och aldrig skulle hysa en skymt
af intresse.

Han var hvarken glad eller ledsen, kanske mest dock
det senare. Ingendera af föräldrarna hade rest upp till
Stockholm, ehuru han särskildt bedt dem derom, de tyck-
tes mer betrakta sonens brådstörtade förlofning som en
nyck af den oberäknelige artisten än en moget öfvervägd
handling af mannen.

Brodern hade likväl infunnit sig. Han kom rödbrusig
och axelbred iförd ett fodral af landsortselegans, hvars

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:41:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hjartefri/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free