- Project Runeberg -  Hjärtats frihet /
138

(1896) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Julia. — Han ville fatta hennes händer, men hon
drog sig vresigt undan för honom. — Sluta vid teatern,
gör mig till viljes och sluta, du är alldeles för god att
vistas bland dess smuts.

— Inte vet du något om det, sade hon undvikande.

— Jag har kanske reda på mer än du tror. Bagge
har gifvit mig åtskilliga upplysningar, som äro allt annat än
tilltalande, och Andersson, den där långe i slängkappan,
berättar ibland historier, hvilka till och med jag finner för
starka. All den orenlighet, som samlas mellan kulisserna,
måste till slut fläcka äfven den bästa, och jag är rädd om
dig, ser du. Och så, vore du anstäld vid någon af de
fyra, fem verkliga teatrar, som finnes här, skulle jag ej
bedja dig sluta, men vid en skräpscen, där endast half-
idiotiska operetter spelas, vet du, det är för litet för dig.

— Våra operetter äro visst inte idiotiska, envisades
Julia.

— De må nu vara hur bra som helst, åt dig äro de
ej tillräckligt goda.

— Ja men när man lofvat mig en roll — i detta ögon-
blick trodde Julia verkligen, att man lofvat henne det —
bör man väl hålla sitt löfte.

— Där ser du själf, din direktörs löften äro lika myc-
ket värda som hans pjeser. Och ber jag dig nu riktigt
vackert, så lämnar du åtminstone den teatern, du kan lyc-
kas utan direktör Ahlstöms hjälp.

Julia blef blossande röd öfver hela ansigtet och stod
tyst en stund.

— Men du vet inte, hur svårt det är att få börja
vid någon annan.

— Allting är svårt, kära du, men vill man blott riktigt
en sak, kan man den också. — Sven såg, att han var på
god väg att vinna en seger, men i sin glädje däröfver be-
gick han en oursäktlig dårskap, som förvandlade det han
redan vunnit till ett ohjelpligt nederlag. — För öfrigt in-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:12:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjartefri/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free