- Project Runeberg -  Hjärtats frihet /
139

(1896) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ser jag inte alls, hvarför du skall stanna kvar vid någon
teater, du och jag . . .

— Inser du inte? afbröt hon och rätade trotsigt
upp sig.

— Jag uttrycker mig kanhända ej så, som jag borde,
svarade han med ett vänligt leende och ämnade fortsätta,
men Julia förekom honom och utropade.

— Hvarför ber du mig sluta vid teatern, har jag
någonsin bedt dig upphöra att måla?

— Det fattades bara det!

— Nå när jag inte ber dig därom, kan du också
lemna mig i fred, jag skall aldrig sluta vid teatern, hör
du det aldrig . . . aldrig i lifvet. Och jag tänker visa
både dig och den där . . . den där futtige direktören, att
jag kan blifva någonting stort, nu vet du det också. —
Och med en energisk knyck på nacken satte Julia sig i
soffan och stirrade trumpet ned i golfvet.

Sven stannade öfverraskad vid hennes häftiga utfall.
Han blef så bestört, att han en lång stund måste söka
efter ord, och när han slutligen funnit dem, tyckte han,
att de alldeles icke passade. Han gick tigande af och an
på golfvet, betraktade hennes lilla, surmulna ansigte och
blef med ens förfärligt rädd att ha gjort henne mycket
ondt.

— Julia, sade han vekt.

— Låt mig vara!

— Men inser du inte . . .

— Nej . . . nej och tusen gånger nej! Jag är född
till skådespelerska, ja det är jag. Fråga pappa får du
höra, han, som känt mig i så många år, skall väl veta
det. — Med knutna händer och lågande ögon skrek hon
fram orden. — Fråga pappa, får du höra, han är inte
så där hjärtlös som du, han vet, hvad jag duger till. —
Hon märkte själf sin häftighet, men anade ej, att hon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:12:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjartefri/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free