- Project Runeberg -  Hjärtats frihet /
163

(1896) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

när jag hunnit den, bestämmer jag själf, hvilken väg jag
skall följa.

Hon andades djupt och häftigt liksom för att hämta
krafter till det, som förestod, men hastigt slog hennes
sinnesstämning om. Var det ej lågt det, hon ämnade
göra? Icke hade Sven ljugit sig fram, så som hon, ty
hela hennes lif blef en enda oerhörd lögn, ifall hon sålde
sig för . . . för . . . för hvad?

Med ögon, hvilka för första gången på en lång stund
sågo något, blickade hon omkring sig. Hon stod redan i
den mörka trappuppgången till scenen, och tre steg från
henne fans dörren till direktör Ahlströms rum, där han lik
en stor, stinn spindel i midten af sitt nät väntade på att
fördärfva henne. Benen nekade att bära henne, hon stödde
sig mot ledstängen och tryckte sin brännande panna intill
stenväggen. Det kylde skönt och lugnande, hon blef åter
besinningsfull, rätade ut sig och mumlade.

— Hvad var det, hvad var det? — Jag är sjuk . . .
jag borde ha tagit kappan af mig hos Sven, det var för
varmt där . . . och så skulle jag ej ha druckit vin, jag tål
inte vin på förmiddagarne. — Hon sökte instinklikt efter
ännu fler ursäkter för sig men fann ingen och plötsligt
gömde hon ansigtet i händerna och brast i gråt. — Hon
var en dålig, en usel kvinna, som stått i begrepp att sälja
sig själf för någonting så tvifvelaktigt som . . . som . . .
fy Julia, fy! skrek hon högt.

Dörren till scenen öppnades bullersamt ofvanför henne.
Hon spratt till därvid och störtade med ett klagande skri
utför trappan och ned på gatan.

En teaterarbetare, som med några tomma ölbuteljer i
handen var på väg till närmaste kafé, stannade och såg
etter henne.

— Hvad gick åt den där hoppetossan, mumlade han
liknöjdt och gick vidare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:41:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hjartefri/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free