- Project Runeberg -  Hjärtats frihet /
191

(1896) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

han vann mästarens vänskap utan minsta försök att nästla
sig in hos honom.

— Det är dock löjligt, utbrast Daru en dag och blic-
kade drömmande nedåt bäcken, vid hvars strand de stält
upp sina strafflin.

— Löjligt . . . hvilket?

Daru skrattade litet förläget och återtog därpå.

— Att männen ständigt låta kvinnorna draga sig vid
näsan.

Sven hade ansett den sista »episoden» i den store må-
larens lif för ett länge sedan bleknadt minne och blef orolig,
då han hörde den tragiska ton, hvarmed orden uttalades.

— Inte alla, svarade han emellertid utan att närmare
angifva, om han syftade på männen eller kvinnorna.

— Sacre . . . nej inte ni nordbor, ty ni ha fiskblod i
ådrorna. Ni äro ändå bra lyckliga.

— Ja, inföll Sven lifvad af ämnet — emedan nordens
kvinnor äro olika alla andra.

Daru såg forskande på honom, synbarligen misstänkte
han, att Sven ej talade uppriktigt, men då han mötte den
unge mannens lugna blick, slog han ned ögonen och sade
långsamt.

— Att känna världen, det är att känna kvinnorna,
påstås det, jag skall en gång besöka ert snöland för att
se dess fenomen i kvinnoskepnad. — Det är dock bittert
att ständigt bli bedragen, tillade han men ångrade genast
sin sentimentala utgjutelse och fortsatte skrattande. — Bah,
trohet fins lika litet där som här, troheten är saligen af-
somnad, frid öfver dess stoft!

— Troheten fins, jag vet det.

— Sacre nom . . . prat! — Daru skrattade nervöst
och forttor i affärsmässig ton. — Troheten fins faktiskt
inte hos kvinnorna, men det värsta är . . .

— Det värsta är? frågade Sven, när han stannade midt
i meningen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:41:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hjartefri/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free