- Project Runeberg -  Hjärtats frihet /
195

(1896) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dade sin första stora tafla »de badande bondkvinnorna»,
stälde ut den och hälsades strax som en af de utvalde, som
konstnär.

— — — Den unge målarens duktiga arbete är visser-
ligen starkt påverkadt al Darus jättetafla »Badande nymfer»,
men det röjer på samma gång en fullt själfständig konst-
närsande, som söker och lätt finner nya uttryck för sin
egen individualitet, skref den fruktade kritikern, som med
några penndrag skapade eller tillintetgjorde en artist.

Sven jublade, han var en af de utvalde. Där hemma
skulle de trycka af dessa fördelaktiga utlåtanden, och där-
med betryggades hans framgång. Hans glädje var för stor
att en grumlas af ens underrättelse hemifrån, som först slog
honom med häpnad och sedan småningom, långt efteråt
väckte hans vrede. Hans första tafla, gåfvan till Julia var
utstäld i Stockholm och väckte formligt uppseende, hälsad
som den blifvit af publikens och kritikens enstämmiga bifall.

— »Jag visade den för din gamle vän Bagge», skref Julia
— »och han tyckte, att taflan borde ställas ut, den var
för bra att gömmas undan i en vrå, sade han.»

Sven blef tankfull. Din gamle vän, yttrade hon sig
om samme man, för hvars beteende hon ett halft år förut
ej funnit nog starka ord att uttrycka sin afsky. De epitet,
Bagge då erhållit af henne, skorrade ännu i Svens öron,
och nu voro de två, han och hon, vänner igen.

— Hm! — Han höjde på axlarne och log litet elakt.
— Egendomligt att en kvinna aldrig förmådde vara konse-
kvent vare sig det gälde henne själf eller andra.

— »Alla mina kamrater vid teatern ha varit och sett taflan.
»Långa David» höll på att bli gröngul af förargelse,
när hon såg mig sitta där. — »Du har en oförskämd tur»,
sade hon åt mig. Hör du, så afundsjuk hon är. Alla
menniskor kände genast igen mig och en hel mängd fina
herrar ha bedt att få bli presenterade för mig, sedan de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:41:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hjartefri/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free