- Project Runeberg -  Hjärtats frihet /
218

(1896) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Jo kort och godt, jag är trött vid det här, svarade
Julia med en energisk åtbörd, som hade hon velat skaka
af sig någonting obehagligt.

— Ingenting annat, mumlade direktören likgiltigt. —
Ja det är din sak, min flicka lilla,

— Det vet jag och därför lemnar jag igen den här
rollen. — Hastigt, som om hon fruktat att ångra sitt beslut,
slängde hon ett i mörkblå papperspermar inbundet häfte
på bordet.

— Hvad nu då, vill du inte spela sultaninnan?

— Nej.

— Hm! — Ahlström tog cigarren ur munnen, lade
pennan ifrån sig och stirrade förundrad på henne. — Vill
du inte göra den rollen, som är så utmärkt?

— Säg inte du, herr direktör, kalla mig fröken Svan!

— Jaså vi äro där nu igen. — Han kliade sig i huf-
vudet, knep ihop ögonen men öppnade dem åter. — Nej
nu börjar du verkligen . . . seså förlåt, min fröken! . . .
blifva konstig.

Julia brydde sig icke om att svara, med en liknöjd
rörelse vände hon sig ifrån honom och såg ut genom
fönstret.

— Hör nu, hur står det till? frågade direktören med
en skymt af spefullt deltagande i rösten.

— Låt mig vara! Jag är trött. — Hon spratt till vid
ljudet af sin egen stämma, så underligt skarp och främ-
mande föreföll den henne. Derefter lutade hon sig slappt
mot stolens ryggstöd och blickade drömmande rätt fram i
rymden.

Ahlström höjde vresigt på axlarne, kvinnonycker kände
han för väl att fästa sig vid dem.

— Jag är trött, hade Julia sagt. Väl hundra gånger
under det förflutna året hade hon upprepat dessa tre ord
tyst för sig, nu undsluppo de henne högt. Det skedde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:12:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjartefri/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free