- Project Runeberg -  Hjärtats frihet /
230

(1896) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

XIV.


Glad som en lärka om våren, fyld af jubel och för-
tröstan sprang Julia vid Svens sida utför den kro-
kiga trappan. Det föreföll henne, som hade hon en längre
tid varit instängd i ett dystert, halfmörkt rum, hvilket plötsligt
blifvit upplyst af en mängd lekande, färgrika solstrålar.
Den kväfvande tyngden, som besvärat henne och gjort henne
oförmögen att tänka och handla var försvunnen genom ett
trollslag, luften var lätt att inandas och hon kände sig
spritta af lefnadslust i hvarje fiber. Hon reflekterade ej
det minsta — hon hade ej tid därtill — hon visste, att
det stöd, hon saknat, åter fans, och det var mer än nog.

— Sven du . . .

— Jaa.

Hon betraktade honom från sidan och sade lekande
med tydlig beundran i stämman.

— Hvad du blifvit manlig.

Han nickade muntert mot henne utan att svara, han
var för lycklig att kunna det.

Vid ingången till scenen mötte de fru Bergman, som
såg blek och öfveransträngd ut i den skumma dagern från
det otvättade trappfönstret. Primadonan stod i begrepp
att gå förbi dem men stannade, då hon märkte Julias strå-
lande blick.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:12:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjartefri/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free