- Project Runeberg -  Hjärtats frihet /
248

(1896) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Hvardagsmänniska, sade han halfhögt och log, då
han tänkte på sitt lif och sin historia, som i knappt något
afseende skilde sig från hundratals andras. — Ja hellre det
än en missnöjd, dådlös stackare saknande både verksam-
hetslust och viljekraft. Ty de, som blott klaga öfver det
närvarande, duga oftast till ingenting.

*



Morgonfrisk och strålande mötte Julia sin fästman på
tröskeln.

— Jag tänkte i går förebrå dig, att du lemnade mig
för två år sedan, sade hon, sedan de helsat hvarandra med
en kyss — men i dag vet jag, att du kanske gjort sämre
i att stanna.

— Ser du det, hviskade han. Och när han mötte den
rena blicken ur hennes ögon, förstod han med ens, att
hans glada tro på lyckan bundit henne vid honom med
band, som ingenting mer förmådde slita, och tillade ömt.
— Du och jag, Julia, du och jag.

Då visade hon, hvilken oerhörd förvandling en kvinna
kan undergå på mindre tid än tjugofyra timmar, blott hon
haft tid att förbereda sig därpå. Hon lutade sitt hufvud
mot hans skuldra och yttrade endast ett vekt och innerligt.

— Du.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:41:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hjartefri/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free