Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bort, men busen fann ändå behag i lumporna, tog dem. Så
begav det sig, att Eneman nere i hamnen mötte en skock
skränande pojkar och mitt i skocken - sitt eget forna jag!
Dock endast kläderna, ty den druckne slusken hade
sannerligen icke mästermans stolta och värdiga hållning. Det
förtröt honom, gjorde honom ursinnig: det var, tyckte han,
topppunkten på flickans hänsynslöshet. Nu kunde hon ha plågat
honom nog. Med några käppslängar och knuffar skingrade
han pojkskocken, tog busen i hampan och släpade in honom
på närmaste krog. Här köpte Samuel Eneman utan att pruta
igen sin kära kostym, slog in den i ett knyte och begav sig
hem, bistert besluten att läsa lagen för Tora. Men när han
kom in till flickan i den solljusa salen, förlorade han
plötsligt målföret. Där stod han med sitt bylte, kapprak och stum.
Det fanns dock något i hans blick, som skrämde Tora. Hon
reste sig hastigt och tog ett par steg tillbaka. Inför denna
åtbörd av skräck föll gubben till föga. Han gick bort och satte
sig vid bordet, byltet framför sig, huvudet sänkt. Tora gick
långsamt fram till honom, strök honom sakta över huvudet.
Eneman såg upp på henne och med ett besynnerligt vekt
och plågat leende sade han:
- Du Tora - du är allt en farlig pant, du.
Så tog han hennes hand och lade den över sina ögon.
Flickan gjorde en svag rörelse för att komma lös. För första
gången kände hon sig en smula skrämd och beklämd. Visste
inte rätt varför.
Mästermans »omvändelse» var ett kärt samtalsämne för
hamnfolket och dryftades vitt och brett inte minst bland
sjöbussarna ute på »Goda Hoppsudden». Mutter Boman hade inte
sett sin dotter alltifrån den dagen då hon »pantsattes». Skam
och nesa hade hon lidit för den galna historiens skull och
ville inte gärna ta första steget till försoning. Men när nu
skepparna började sticka henne med allehanda frågor om
bröllop, barnsöl med mera fick modersoron övertag över
stoltheten och hon beslöt att göra dottern ett besök. För
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
