Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förvandlas till ett vitt moln. I molnet skymta vi de tre, Luigi,
Carmela, Fabricio - hotfulla, skrämda, helt upptagna av
varandra och nästan omedvetna om den olycka de vållat.
En stor olycka, ett gruvligt omen! På stenvallen sitter en av
de urgamla gummorna, hopkrupen, gråter hejdlöst.
- Jag har sett henne sen jag blev född, kvider hon, jag
har bett till henne, så länge jag förstått att bedja.
Miss Jane vill trösta, tala reson:
- Var förnuftig! manar hon. Det var ju ändå bara ett
stycke gips!
Då bränner vreden bort tårarna ur gummans glittrande
uggleögon. Hon kröker klorna och knäpper med näbben, säger:
- Och du flicka? Är du icke kommen lav mull? Den dag
du åter varder mull - vem vet om någon då gråter?
Den kloka miss Jane-Ann rygger tillbaka, skrämd.
Hertigarna av Terranuovas gamla slott ligger på en höjd i
en vidsträckt park, där orangens rödgula frukter och mörka
grönska tävla i fägring med körsbärsträdens snö. Nu sjunker
solen mot havsytan och Santa Agatas dag lider mot sitt slut.
På vägen, smygande fram utmed den höga parkmuren kommer
Carmela, stannar, trycker sig mot muren, ser sig skyggt
omkring, fortsätter och hinner den lilla gallergrinden, som
öppnas för henne av Fabricio. Även han spejar ut åt vägen, så
stänger han grinden väl med rigel och kedja. Han sluter
Carmela i famn. Men ännu äro de icke i trygghet. Från vägen
kan man ej se dem men väl från slottet. De smyga sig fram,
taga skydd bakom tjocka platanstammar, täta orangeträd,
buskager, ila fram över gläntorna, skrämma upp förvildade
påfåglar och bli själva skrämda, utstå tills vidare mera ångest
än fröjd. Men fram till den lilla gallergrinden i muren
kommer nu Luigi. Han undersöker noga och betänksamt låset. Så
försöker han se till höger och vänster i parken. Åter står
han några sekunder till synes lugn och eftertänksam. Plötsligt
griper han åter i grinden, skakar den våldsamt, slår huvudet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
