Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förvåning går han långsamt och alltjämt lyssnande bort mot
stegen.
Då kommer in genom porten rusande den olycklige
gesällenmusikanten, fylld av iver och skräck.
Herr Wunderlich återvänder till festen - men ingalunda
som fredlig gästvän! Han kommer med poliskommissarien i
följe, gårdagens hjälte och dagens skall drabbas av rättvis
näpst Om Jules verkligen förnummit flickans snyftningar, så
glömmer han dem nu. Han har redan hunnit ett par steg
uppför stegen då herr Wunderlich, som tror honom stadd på
flykt, störtar fram och hugger tag i honom. Jules sparkar
undan honom men stiger på kommissariens uppmaning
frimodigt ned. Wunderlich framställer sin beskyllning: han har
utsatts för skymf och våld. Bakgårdens befolkning, ej minst
den kvinnliga delen, visar honom ohöljt sitt förakt och alla,
från yngsta balettösen upp till gamla fröken Fernanda och
skräddarefrun, söka att med kvinnligt behag och skälmskt
koketteri göra intryck på höga rättvisan. Och ingalunda
förgäves! Kommissarien är en ridderlig och godmodig man, hans
hjärta ingalunda av sten. Dessutom har han sinne för humor.
När den alltmera uppretade herr Wunderlich beskriver sin
halsbandstortyr brister han rentav i skratt. Och hela gården
skrattar! Herr Wunderlich ensam rasar och så obehärskat att
han nära nog själv blir föremål för rättvisans omsorg. Då
faller skomakaren på den olyckliga idén att visa kommissarien
hur oändligt lindrigt det våld varit, som violinisten utövat.
Han har, säger skomakaren, behandlat Wunderlich som en mor
sitt barn. Han har blott skakat om honom en smula, just som
man skakar en medicinflaska. Och för att riktigt demonstrera
mildheten i denna behandling, fattar han kommissarien för
bröstet. Den förfärlige besinnar icke sin styrka. Kommissarien
tappar först kasken, sen huvudet. När skomakaren, förskräckt,
släpper honom, skulle han fallit om icke den kraftiga
skräddarfrun slutit honom i sin famn. Herr Wunderlich är inte längre
ensam om att rasa. Kommissarien lägger hand på den olycklige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
