Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
- Du förstår - vi är inte gifta. Jag är så att säga hennes
herr Wunderlich.
Orden verka som en vindstöt bland höstens många vissna
blad och Sibyl driver bort som ett höstlöv bland många
fallna. Jules rätar upp sig i spänning. Lusten att följa henne
och lusten att pina henne kämpa med varandra och tyckas lika
starka. En yttre händelse ger utslaget.
En hand lägges på hans axel. Impressarion. Han har fattat
ett visst intresse för denne unge man, som tydligen i lika hög
grad hatas av herr Wunderlich och älskas av Sibyl. Han slår
sig i språk med honom. Han säger bland annat:
- Jag skulle vilja höra er spela. Kanske kan jag göra
någonting för er.
Jules rycker på axlarna. En musikant utan instrument är
lika välrustad som en sjöman utan skepp eller en sportsman
utan ben.
- Hå, hå, herr krympling! skrattar impressarion. Vi ska
skaffa er en krycka åtminstone för tillfället. Får sen se, eller
höra, hur ni brukar den. Han vinkar till sig en bil.
Kapellmästaren sitter i sitt rum på Operan då han får besök
av impressarion. De båda herrarna äro gamla bekanta och
vänner samt hälsa varandra på hjärtligaste sätt. Efter några
inledande fraser framställer impressarion sin anhållan. Han
intresserar sig för en ung musiker och vill höra honom
provspela - kan kapellmästaren ställa ett lämpligt instrument samt
övningssalen till hans förfogande?
- Givetvis! Ingenting kan vara enklare. Och för er skull,
käre vän - myser den gode kapellmästaren - ska han få
provspela min bästa fiol. Ur ett skåp tar han fram fiolen, lika
ömt och varsamt som en mamma tar sin baby ur vagnen, också
lika stolt. Han demonstrerar den och säger: Äkta cremonesare!
Den har tillhört en av mina bästa elever, som tyvärr spårade
ur. Det enda som tröstar mig är att fiolen hamnade hos mig.
Och hos mig ska den stanna till mina dödsdagar! Och han
faller i trance över fiolen som tydligen totalt erövrat hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
