Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nu tryter äntligen gummans tålamod. Hon utropar:
- Hortense, jag lämnar detta hus, där jag förolämpats så
grovt, och du följer mig! Hon tänker med våld släpa sin,
dotter därifrån. Då vrider markisen helt litet på huvudet
och säger:
- Stannar du inte hos mig, Hortense - min älskade
Hortense!
Hur skulle hon kunna motstå denna stämma? Hon sluter
sig lidelsefullt intill honom. I detta ögonblick tyckes också
han besjälad av en liten lidelse, som i någon mån
motsvarar hennes. Madame däremot rasar:
- Hortense, du väljer din make framför din mor, säger hon,
som du vill, men sanna mina ord, du kommer att få ångra
dig! Stolt som en fregatt seglar hon ut, följd av hela den
larmande skaran.
Hortense står kvar med armarna kring Roberts hals. Hon
drar honom mot en soffa, och han följer en smula långsamt
Han avbryter Hortenses smekningar, ty han måste tända en
cigarrett. Hon väntar tåligt till dess han dragit några bloss.
Då börjar hon på nytt med sina karesser. Han är inte direkt
ovillig, han låter sig kyssas, men snart tycker han att det kan
vara nog. Han reser sig och säger:
- Du måste ursäkta mig, Hortense, men mina vänner
vänta!
Hortense har mycket svårt att dölja sin besvikelse, och
Robert har svårt att dölja en viss irritation och otålighet. Han
kan inte fort nog komma därifrån. Han kvävs, han vill ut!
Ut i Paris! Ut i häxkitteln! Ut att söka sensationer efter den
långa, fadda bröllopsresan, som har tagit förfärligt på hans
nerver. Men den lilla är ju förtjusande, anmärker major
Renard. Naturligtvis är hon förtjusande. Hon har bara ett
fel - hon kan inte älska någon annan än mig! Majoren ger
honom en liten prövande, ironisk blick. Är du så säker på
det? tänker han. Mon dieu, mina vänner, suckar markisen, ni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
