Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hårpiskemannen går vidare. Så stannar han, har upptäckt
någonting på golvet. Han lyser på tingesten med lyktan. Det
är en nyckel i empire. Han tar den och stoppar den på sig.
Markisens vänner försumma inte vänskapens bud i fråga om
att roa lilla markisinnan. De ligga just nu hopkrupna vid
hennes fötter, där hon sitter uppflugen med korslagda ben
på en divan. Hela sällskapet, inklusive markisinnan, äro klädda
att rida på jakt. Och mellan varje kavaljer ligger en hund.
Lilla markisinnan matar dem opartiskt ur en konfektask -
genom ett lätt slag på huvudet med ridpiskan ger hon till
känna, vems tur det är. Och hundar och kavaljerer taga emot
och respektive slicka och kyssa den givande handen.
Men över lilla markisinnan är det någonting oroligt och
otåligt. Och själva rummet - ett av dem, som kära mor
ordnat så prudentligt, har fått någonting oroligt, oordentligt
över sig.
Nu kommer Marcel genom rummet och Hortense frågar
otåligt efter sin man. Herr markisen beklagar, att han inte
heller i dag får tid att följa markisinnan på ridturen. Han
är upptagen av sin skräddare och herr markisens nya ridrock
torde ej vara genomdiskuterad förrän i slutet av veckan.
Markisen halvsitter på ett bord i sitt rum, iförd en magnifik
morgonrock. Skräddaren och hans konstnärligt betonade
biträde stå bredvid, och alla tre herrarna granska gravallvarliga
en bunt ritningar. Markisens ansikte har ett på en gång
drömmande och ansträngt tankfullt uttryck. Han suckar och
skakar på huvudet som den, vilken tumlar med ett
svårlöst problem.
Men i hallen rasar Hortense över sin försumlige make.
Förgäves söker major Renard att övertala den misslynta att
inte inhibera ridturen. Hon knycker på nacken och gör min
av att gå, då Marcel i detsamma anmäler att madame
Ponson nalkas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
