Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
liten låda, och tar fram en revolver och en patronask. Så
laddar han vapnet, hämtar en lykta i köket och går ut på
förstubron. Där ligger en grimma. Den tar han och lockar
på Grålle, som genast kommer lufsande. Han smeker honom,
sätter på honom grimman, och leder honom bort till gropen.
Men det händer att livdömda djur får onda aningar, Grålle
börjar stegra, vill inte följa husse.
- Du vill till spiltan, stackars Grålle, säger bonden, och
då ska du ock få tro, att din sista vandring bär dit. Så
tar han ett skynke och binder över hästens huvud. Nu
går Grålle godvilligt ut genom grinden, men kommen ett
stycke fram på vägen, stegrar han sig ånyo, sliter sig lös,
och börjar lunka vägen framåt. Husse lockar, men förgäves.
Så börjar han springa efter hästen, ty på vägen ser han skenet
av två billyktor. Hästen kommer in i bilskenet och skynket
ter sig som en fantastisk huvudbonad.
I bilen sitter vid ratten markis Robert de Luny och hans
betjänt. Markisen släpper plötsligt ratten och tar sig för
ögonen, i det han utbrister:
- Fördömda whisky! I går såg jag råttor, i dag ser jag
hästar med schaletter!
Betjänten griper i sista ögonblicket ratten och kör ut på
ängen, där emellertid bilen hamnar i den grav, som var Grålle
bestämd. Bonden skyndar till hjälp. Betjänten kommer
uppkravlande och med bondens bistånd drar han fram markisen,
som något vacklande vandrar upp mot gården.
Marcel och Jean undersöka bilens ställning, så säger Marcel:
- Tag hand om den där odågan, Jean, och låt honom
sova ruset av sig!
Jean nickar i det han mumlar:
- Det var inte i går vi sågs, Marcel!
Och Marcel svarar:
- Nej tiden går - det var väl minst 20 år sedan. Jag
skall skaffa hjälp till bilen framme vid slottet...
Markisen har stigit in i bondens rum, dragit eld på en sticka,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
