Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I draperiet står som ett svart utropstecken av förvåning och
fasa, negressen. Hortense får alltså en brådstörtad vetskap om
olyckan och hon rusar ut genom hallen och bort till Roberts
dörr, där Marcel står på post och vill hindra henne. Men
hon låter sig icke hindras. Hon knuffar undan honom och
går in.
Robert ligger på sängen med ögonen slutna. Ett bandage
kring bröstet är blodfläckat. Hortense faller på knä vid
sängen och ser frågande upp på läkaren. Han gör en helt
liten men tillräckligt sägande åtbörd, här finns intet hopp.
Han drar sig några steg bort från sängen. Då öppnar Robert
ögonen och möter sin hustrus blick. Tårarna rinna över
hennes kinder och när han det ser, lyfter han sakta sin ena
hand och stryker bort dem. Han säger:
- Hortense, på mitt fädernegods finns en liten gård -
la Fauvette - där bor en ung man - och fast bara en
fattig bonde, Hortense, är han en perfekt gentleman.
Handen faller tungt ner på täcket. Han gör en grimas
av smärta, men lyfter mödosamt handen på nytt och stryker
henne över håret. Han fortsätter:
- Jag ber dig, Hortense, att ställa allt på bästa sätt
för min frände, Jean Coubert - och för dig själv min vän -
Han söker Marcel med blicken. Den gamle trotjänaren
kommer fram till huvudgärden och Robert viskar:
- Marcel - nyckeln!
Marcel håller den välkända nyckeln i hand. Hortense,
skälvande av gråt, ser frågande på honom. Marcel räcker henne
den och säger:
- Herr markisen ställde som villkor att om han lyckades
sätta in en träff skulle han återfå den förlorade nyckeln,
Robert småler nästan på sitt gamla spjuveraktiga sätt i det
han matt säger:
- Och första träffen blev min - men den andra Renards
- och den var avgörande!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
