Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utmynnar i orden: »Uppståndelse efter vår
gol-gatagång!»
Detta var alltså under de första revolutionsårens
yra, innan två decenniers bolsjevikstyre blivit lika
många massgravar för illusioner och med sin
ensidiga kult av de döda kraftbanorna tyckes ha tagit
livet av nästan all oengagerad litteratur där borta
— tills vidare, före nästa själsliga katastrof.
Vill man ha besked från senare datum, kan man
ta i handen någon av de antologier, där en hel rad
— ända upp till trettio — av de nyare ryska
berättarna blivit sammanförda och sålunda skänka
oss ett ganska fylligt eko av vad man kallar
folkets röst. Man finner snart att miljön också hos
dem är övervägande blod, smuts, elände, hunger,
och de själsliga noterna hat, liderlighet, förtvivlan,
men icke minst — uppstandelsetro.
Uppståndelse! — Det är ju namnet på en av
Tolstojs romaner, och det kunde stå som rubrik
över en hel del av Rysslands litteratur. —
Låt oss nu kasta en blick bakåt.
I början står den senfödda ryska
skönlitteraturen nästan h. o. h. under franska, engelska och
tyska stjärnors hägn. De närmaste decennierna
efter det segerrika slutet på Napoleonkrigen och det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
