Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trängliga släkttabeller, så stiger det ur de tusen
sidorna en spännande och färgstark historisk
berättelse. Är man åter en läsare med djupare syfte
och förmåga att träda i ett personligt förhållande
till fantasigestalter, så avslöja sig visserligen en
hel del inkonsekvenser, men samtidigt öppnar sig
en varm och allmänmänsklig dikt, fylld av de
finaste smådrag och späckad med bilder av
sällsam skönhet.
Låt oss taga en hastig överblick av det hela och
jämföra några intryck.
För de flesta skall väl det första bandet,
Kransen, framstå som det starkaste, i varje fall
helgjut-naste av de tre. Det förefaller som om
författarinnan i början av verket diktat långsammare och med
en mer harmonisk andhämtning: då var ännu hela
den väldiga fonden av ingivelse alldeles frisk och
morgonklar. Senare, då hennes gestalter hunnit
utveckla sig och sina öden, blevo de visserligen allt
personligare, men samtidigt blev det hela så
mångfaldigt, att verket kanske hotade växa sin skapare
över huvudet — de stramande tyglarna börja
skymta ibland, och det kan komma något av hets
in i tempot. Sannolikt är att Sigrid Undset inte
själv riktigt vetat vart det skulle bära iväg, när
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
