Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sitt förstörelseverk. De själsliga stormarna gå
sällan till ro i hennes värld, ingenstans finns det lä
för en varaktigare idyll, ingenstans ligger
humorns jämna värme i luften — den är utträngd
av ytterligheterna, lidelsens hetta och det
oblid-keliga allvarets bistra frost.
Med det andra skedet av sitt författarskap
avslöjar Sigrid Undset hela vidden och mäktigheten
av sitt geni. Det är nu hon gör sitt breda grepp
ned i norsk medeltid och skapar de storverk, som
skaffat henne världsberömmelse och som vi alla
minnas. De beteckna inte någon tvär vändning i
livssyn och berättarstil, hennes diktning behåller
sin sällsynta enhetlighet och utvecklar sig lika
organiskt som då av en stark ungstam blir ett
vitt-utgrenat träd: det ar samma safter under barken,
allt är blott ojämförligt mycket rikare. Något nytt
har likväl kommit till. Trons sol rinner upp över
horisonten, först kanske för att den hör den
skildrade tiden till, men snart med alltmera bjudande
sken. I böckerna om Olav Audunssön står
himlaljuset redan mitt över livet som en makt för
vilken allting är till och för vilken diktaren fordrar
att allt skall böja sig. Dock förändrar den nya
livsbelynsingen icke skådespelet här nere på jor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
