- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Första delen. Från Napoleon I:s fall till Carl Johans död, 1815-1844 /
28

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

28

lugnande proklamation bleknade inför de alltjemnt nya inlöpande
dödsnotiserna, alla ifrån Masthugget den första veckan; men man
begynte hoppas att den »ovanliga sjukdomen» skulle stanna der
samt ropade att förstaden borde spärras.

Fredagen den 1 Augusti tillkännagafs att vederbörande
befallt inställandet af aftonens spektakel (Falkland eller Samvetet)
och snart hette det att theatertruppen, ledamöter af kongl, operan
i Stockholm, hufvudstupa afrest till Jönköping. Autoriteterna
förbjödo alla större folksamlingar. Den 2 Augusti afled en person
inne i staden, på öppet torg. Efcuru nu redan 60 dödsfall
inträffat i Masthugget och tvenne hus der stodo alldeles utdöda,
tilltrodde sig ännu hvarken läkare, magistrat, poliskammare eller
länsstyrelse att gifva åt denna »allmännare sjuklighet» ett
bestämdare namn. Bränvin och cognac borde blandas i
dryckes-vattnet, de i solbaddet hettande gat- och ränn-stenarne svalkades
och renades genom öfversprutningar med vatten, sundhetsnämnd
organiserades, provisoriska sjukhus förbereddes, staden indelades
i vissa sjukdistricter, och all annan rörelse afstannade. Dock
tyckte man sig märka att egentligen drinkare och fattiga,
trångbodda, osnygga personer dukade under, och hoppades att dervid
skulle det ock förblifva. Men äfven denna förhoppning skulle
komma på skam.

Redan den 3 Augusti timade ett dödsfall inom de bättre
lottade klasserna, och nu tog »farsoten»; främjad af förskräckelsen,
okunnigheten om behandlingssättet samt den nästan totala
bristen af all sjukattiralj en förfärande fart. Menniskor sjuknade
på gatan, föllo ned och dogo snart sagdt som flugor. Några
få timmar voro tillräckliga for genomlöpandet af sjukdomens
alla stadier. Många, många, som på morgonen alldeles friskar
lemnade hemmet for att gå till sina bestyr, lågo redan på aftonen
nedbäddade i kyrkogårdens mull, ty både smittan och hettan
och den otroligt snabba förvandlingen nödgade till ytterlig
brådska med begrafningen. Ju mera fysisk styrka, den sjuke egt,
desto häftigare blefvo krampen, konvulsionerna och dödskampen.
Hvad som ökade hemskheten i staden, var den omständigheten
att man ännu fasthängde vid de vanliga begrafningsceremonierna.
»Själringningen», som på f. m. plägade upptaga en half timma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:16:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjcminnet/1/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free