- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Första delen. Från Napoleon I:s fall till Carl Johans död, 1815-1844 /
52

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

än vid Waksalatorget, »gumman Blads» och fru Urbergs
restaurationer eller mera på spiken sagdt: spisinrättningar, voro väl
af den minst kostsamma sorten; d. v. »gästgifvargården» (sista
huset vid drottninggatan och slottsgatan, till venster då man
kom ifrån stora torget) stod redan en grad högre; i den
nuvarande gästgifvargårdens lokal var Österbergs källare,
hörnhuset snedt emot detta var först Hjertman£, sednare Sehylanders;
finast och förnämast ansågs Berglins källare uti Gillets lokal,
hvilken sistnämnda dock i nyare tider blifvit alldeles ombygd.
Dessutom funnos Åkerstens schweitseri, der man företrädesvis
berömde punschen, Aaron Fors’ konditori, hvars chocolad och
pastejbageri voro mycket i ropet, samt gubben Schucanis billard
och mamsellerna Bonté’s cliocolad-ställe, hvartill ytterst må
nämnas Östgötha nations vaktmästares hustru, hos hvilken
ingenting annat kunde erhållas, än strufvor. När man betaide
sin räkning hos mamma Joholm, bjöd hon i glädjen regelbundet
en kopp kaffe gratis; när man betaide källarmästaren
Schylander, visade han sin tacksamma frikostighet genom att bestå en
svafvelsticka till sista cigarren och uppmaningen: »tag mera eld,
tag mera eld!» Andra, och ordentligast gumman Blad, inbjödo
sina kunder hvarje julafton till en kostelig aftonmåltid, då hon
sjelf præsiderade vid bordet, munter och glad med gästerna åt
de många tokroliga gåfvor och mustiga julklappsdeviser, som
gästerna läto hagla ned öfver bordet emellan rätterna. Hennes
inbjudning var så mycket mera välkommen, som alla källare.
voro på julaftonen tillslutna, så att de studenter, hvilka ingen
bortbjudning fått, måste gå hungriga till sängs.

Gumman Blads värdshus var på den tiden stamhållet för
Götheborgska nationen. Tjuguåtta jemnåriga gossar från den
orten hade på en enda termin inskrifves i matriklarne, och
någon af dem händelsevis slagit sig ned hos henne; hvarefter
småningom följde nästan alla de öfriga, lockade af hennes
godmodiga manér och stora tålamod i afseende på krediten. Några
bodde tillochmed i hennes hus. Det första, intimaste kotteriet
höll vanligen till i en mycket liten kammare på sidan om
yttersta källarsalen, men med egen (s. k. »theologisk») utgång
äfven inåt gårdssidan, och hvilken kammare hade fått namnet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:16:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjcminnet/1/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free