- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Första delen. Från Napoleon I:s fall till Carl Johans död, 1815-1844 /
57

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

57

till ventilationsämne: »tillskynda konventerna i deras närvarande
skick nationens medlemmar någon fördel» — och detta
konvent blef så hetsigt, att det liknade en polsk riksdag, med
personliga utfall, larm, stampningar och hvisslingar, till dess
præ-ses gaf åt ämnet följande lydelse: »skulle det tillskynda
nationens medlemmar någon fördel, att den 10 November gemensamt
ata mårtensgås?» och dermed besvor stormen. En annan gång
debatterades frågan om lyxen är skadlig eller nyttig för landet,
— och en tredje: »kan Norriges förening med Sverige fullt
uppväga förlusten af Finnland?» Under debatten berättade en af
de extra opponenterna, vid namn Charles Dickson, den
anekdoten att en dansk major, som det året rest uti Upland, roat sig
säga till skjutsbonden: »De faær nu krig», hvarvid bonden
tvert höll in bruntarne och häftigt sporde: »Med Ryssen?» Men
då majoren svarade: »nej, med Danmark», gaf bonden lättvindigt
hästarne snärten och ropade: »hopp! å s—t, det går nog».
Præ-ses kallade talaren till ordningen, såsom den der yttrat sig
oanständigt, hvaraf återigen uppstod en svår storm i debatten.
Det bör väl anmärkas här, att uppträdet egde rum långt
tidigare, än något enda nordiskt studentmöte ifrågakommit och
således långt innan någon skandinavism fanns till. Dessa
dispu-tationsmöten lära sedan blifvit afskaffade; ehuru de verkligen
icke så litet bidrogo att vänja studenter vid att yttra sig
offentligen. Jag har från läktaren i riksdagens första och andra
kammare hört icke så få talare, hvilkas första öfning åt detta
håll vanns på Götheborgs gamla nationssal. Vid hvarje
termins slut hölls s. k. »Landskap», ett ännu högtidligare konvent
under inspectors eget praesidium och i hedersledamöternas
närvaro. Till hedersledamöter utsågos vanligtvis de akademiska
lärare af denna nation, som icke voro inspektörer, äfvensom
förnämliga personer utom akademistaten, och nationens välgörare.

Om magisterpromotionerna, dessa olympiad-epoker för
Upsala, hvilka ännu alltid ega bestånd ehuru man i snart tretio
år talat om deras afhysande, och åt hvilka jag af hjertat önskar
att de alltid måtte få gå sin vanliga gång, skulle jag här
ingenting nämnt, om ej för att få omtala några af den tidens
skönaste unga damer, hvilkas hulda, gracieusa drag minnet ännu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:16:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjcminnet/1/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free