Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
var färdig; och då var det professoren Thomas Järta, f. d.
landshöfdingen Hans Järtas äldste son, som fick åtaga sig att
meddela mig förhållandet. Dels af billighetskänsla, eftersom jag var
den som längst tillhört redaktionspersonalen, dels af den
beräkningen att den till åren yngste skulle lättast kunna öfvertalas
att underkasta sig ett sådant ekonomiskt och moraliskt ansvar
och att han hade så godt som inga antecedentia, dem
motståndarne skulle kunna utmåla, hade man åt mig utsett denna röle.
Men jag insåg fullväl, att detta steg skulle tvärt àfklippa mina
utsigter inom de civila embetsverken, hvilkas bana jag så nyss
beträdt. Samtalet emellan professoren och mig försiggick i
Storkyrkobrinken, der vi nära tvenne timmar vandrade upp och
ned, innan saken blef afgjord så som hau önskade. Af de
vilkor och löften, som vid detta tillfälle utbyttes, uppfylldes längre
fram så godt som intet. Men detta var icke hans fel. Den
30 September tillkännagaf H—1 att han, i anseende till
tilltagande sjuklighet, åt annor man öfverlåtit fortsättandet af
tidningen; och bureaun förlades till Storkyrkobrinken. Det året hade
Biet i landsorten 95 abonnenter, men en af hennes vedersakare,
D. Allehanda 605. Den 1 Februari 1843 befanns deremot att
Biet hade i landsorten höjt sig till :709, medan Allehanda fallit
ned till 439. Likväl var det Allehanda, som förklarade att
Biet vore »ett allmänt föraktadt blad, som ingen’ville läsa för
intet, och knappast någon för betalning.»
Genom inträdet i embetsverken, men ännu mer genom
inträdet i »Svenska Biets» redaktion, kom jag i beröring med ett
ganska stort antal af den tidens märkligaste män^och i
kännedom af åtskilliga inre förhållanden, t. ex. om
riddarhusoppositionen vid 1840 års riksdag, rätta sammanhanget i
kabinetts-kassefrågan, enskildheter vid departementalstyrelsens införande,
abdikationsplanens innersta kärna och Carl Johans uppfattning
af densamma, kuliss-scener till den s. k. déchargefrågan o. s. v.,
äfvensom vid 1844 års riksdag om spänningen emellan konung
Oscar och presteståndet, emellan honom och en stor del af
bondeståndet m. m. På sommaren och hösten 1839 hade jag, efter
undergången embetsexamen för inträde i konungens kansli, inför
Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-Akademien, dervid Post-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
