- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Första delen. Från Napoleon I:s fall till Carl Johans död, 1815-1844 /
100

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

100

fortsatte grefve Horn på det bestämdaste sin vägran att
verkställa det nyssnämnda beslutet; nu tvistades om, hvilkendera
som vore rätter ordförande: den, som fört ordet vid beslutets
fattande, eller den, som hela tiden eljest varit den af adeln valde,
nemligen Horn, som slutligen åter aflägsnade sig, hvarpå
Sprengtporten tog klubban och föreslog utskottet att åtskiljas. Riksdagen
skulle afblåsas den 15. Men innan dess hann striden att
genomlöpa ytterligare följande stadier: Adel och Prester förnekade
ordinarie Statsutskottets befogenhet att numera sammankalla det
förstärkta; Bondeståndet beslöt in pleno uppmana ordinarie
utskottet att »rätta sig efter grundlagen» (i motsatt svfte);
ordinarie utskottet genom Sprengtporten lät den 14 på e. m. göra
anslag om det förstärktas sammanträdande sjelfva
afblåsnings-dagen kl. 8 på morgonen; på grefve Horns föreställning lät
landtmarskalken genom riddarhusfiskalen borttaga det på
riddarhuset fästade exemplaret af anslaget, och Horn lät sjelf genom
en vaktmästare nedrifva anslagen i rikets öfriga ständers hus;
häröfver blef på qvällen mycket larm uti Borgare- och
Bondestånden; ännu den 15 ogillade Bondeståndets qvarblifna återstod
med 40 mot 6 sin talemans vägran att göra proposition på Sven
Heurlins och fleras yrkande att justitieombudsmannen skulle
anbefallas ställa Horn under ansvar enligt § .110 R. O., för det
han låtit nedrifva anslagen. På riddarhuset kunde ej nytt
uppsättas, emedan landtmarskalken låtit borttaga nyckeln till
an-slagstaflans gallerverk; men i ständernas hus uppsattes nytt
anslag och två kanslibetjente ställdes dervid på vakt, för att
försvara det emot utskottets egen ordförande, grefve Horn. Den
16, samma dag som riksdagspredikan hölls, godkände
Konstitutionsutskottet bondeståndstalemannens vägran. Den 15 på
morgonen, då förstärkta voteringen skolat försiggå, hade emellertid
inställt sig af Adeln blott 3, af Presteståndet 5, hvilka
sistnämnda dock genom biskop Hedrén på ståndets vägnar
förklarade att de kommit blott för att protestera. Voteringen blef
naturligtvis omöjlig och dermed slöts skandalen.

Inom Bondeståndet slogs man mot slutet af riksdagen
äfven på annat sätt. T. ex. når en af riksdagsmännen, v.
Zweigbergk (som lärer varit eller haft förordnande såsom länsman), höll

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:16:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjcminnet/1/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free