Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
görande verksamhet. Men han hade i ett par predikningar uti
Amerika råkat yttra sig om vissa svenska fel och sedvänjor
alltför öppet, och detta togs till förevändning att emot honom
uppvigla hufvudstadens mobb, hvilken, med tjenlig ledning och med
erhållen vana vid gatutumulter, slutligen förgrep sig med
oroliga uppträden inne i methodistkapellet under gudstjensten, så
att kapellet måste stängas och Scott slutligen lemna landet. Vi
återkomma härtill.
Barbaradagen den 4 December, Par Bricols högtidsdag (en
Lördag), tilldrog sig ett egendomligt uppträde på
Aftonbladsbyrån, som bar vittne om vanskligheten af all popularitet hos
massorna. Der inställde sig nemligen en deputation af
fabriksarbetare, för att äska införande i bladet af deras försvarsskrift
emot samma blad; och utgifvaren, hvilken låtit hela
redaktionspersonalen sammankomma för att öfvervara denna audiens, vare
sig för egen trygghet eller för att imponera på arbetarne,
utbad sig vid tillfallet tvenne dagars betänketid; men skref sedan
samma afton i bladet att han icke kunde befatta sig dermed.
Han uppgaf dervid äfven att arbetarne vid besöket hotat honom
och att den person, som författat skriften, uppmanat dem till våld;
men de protesterade i Dagbladet redan Måndagen den 6 emot
dessa insinuationer såsom osannfärdiga, och Dagbladet införde
också deras skrift. Den gällde A. B:s »vidtutseende strid emot
landets näringar» och gyckel med de arbetare, som sökt audiens
hos konungen, och att de sade sig hafva fört talan för hela det
inhemska arbetet, »för hela den svenska arbetsklass, som kan
befara att genom en öfver mäktig utländsk medtäflan
blifva-beröfvad sitt tarfliga bröd». Den ifrågavarande skriftens författare,
som fordom utgifvit tidningen Argus, var filosofie magistern
Johan Johansson, en af Stockholms mest storvexta och. mest
storartade originaler på den tiden; han hade i Argus haft något
biträde af L. J. Hierta och kallade denne sedan sin
»springpojke»; det var han, som i frågorna om industri och politik
»tagit emot Sverige», tagit hand om dess statsmän, var dess ende
statsrättslärare, dess djupsinnigaste ekonom och stilist, eljest
känd under namnet af »den gamle ormen» och »hvalfisken».
Han egde både mod och tålamod och öfvermod; hans pennq,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
