Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
och tillspord, på hvilka skäl han grundade sina påstådda
rättigheter att hålla svenska gudstjenster i methodistkapellet, hvartill
han svarade att ingen lag förbjöd det och att Kongl. Maj:t
1838 icke gjort afseende på konsistorii hemställan att han
måtte inskränkas till engelska språket; hvarefter embetet
resolverade att, som han icke kunde förete någon handling som
medgaf honom det svenska språket och han var vid domstol
angifven att hafva öfverträdt gränserna för de fremmande
trosför-vandter här i riket lemnade rättigheter, så förbjödes honom
nu att i methodistiska kapellet å svenska språket förrätta
gudstjenst eller att i öfrigt här i staden å samma språk anställa
re-ligionsöfningar af hvad slag de vara må. Ändring kunde sökas
hos Kongl. Maj:t inom 6 Maj; Scott begärde 26 April tiden
förlängd till 1 - Juli, emedan han ej förr kunde hinna anskaffa
de upplysningar från methodistkonferensen i England, han ansåg
nödiga; afreste den 30 April härifrån och lät inlemna, genom
Samuel Owen, sina besvär den 30 Juni. Sedan Stockholms stads
konsistorium öfver dem fått yttra sig och dervid uppträdt emot
Scott ännu mycket fiendtligare än förut, föll Kongl. Maj:ts
utslag, våren 1843, hvarigenom besvären afslogos och Scottska
förföljelsen behöll sin tvetydiga seger.
I Småland härjade det året den märkvärdiga s. k.
pre-dikosjukan. Första landshöfdingerapporten från Jönköping var
af den 9, den andra af 19 Februari, och derpå följde nya den
6 Mars; landshöfdingen i Wexiö gjorde rapport den 5 Mars.
Sjukdomens förebud sades bestå i hufvudvärk, sveda mellan bröst
och måge, qväfhing, hicka, gäspningar, sträckningar i lemmarne,
ja, hela kroppen, samt sinnesoro och ängslan. Några hade alla,
somliga en del af dessa förebud; hos några voro de lindrigare,
hos andra svårare. Var t. ex. hufvudvärken svår, så utbröt
sjukdomen både tidigare och häftigare, ofta andra dagen.
Började han lindrigt med gäspningar och olust, så kunde dessa och
öfriga förebud räcka veckor, innan sjukdomen egentligen utbröt;
och ofta kom han icke till utbrott, der vattendrickning och
arbete i friska luften användes samt en fast vilja, att motstå,
förefanns. Sjelfva sjukdomen yttrade sig, der icke åderlåtning
eller annat medel gjort något afbrott i dess vanliga gång, på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
