Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
Orla Lehmann. I Upsala stiftades skandinaviskt sällskap den
25 Oktober. I December började man uti svenska tidningar
lemna plats åt artiklar från Upsala, hvilka öppet uttalade och
diskuterade frågan om en upplifvad skandinavisk union. Mot
julen utkom i Köpenhamn andra årgången af Skandinavisk
Folkkalender, af L. Moltke.
Konung Carl Johans jubelår var äfven en annan svensk
konungs. Vetenskapsakademien firade den 11 November
tjugufemte årsdagen af Berzelii inträde i ledningen af hennes
angelägenheter såsom hennes sekreterare. Uti akademiens stora
sal gafs en festmiddag, som bevistades af kronprinsen Oscar,
excellensen Brahe, m. fi. Akademiens præses var statsrådet
Grubbe. Kronprinsen föreslog skålen för hedersgästen och
uttryckte dervid äfven sin personliga tacksamhet för den
undervisning han af den store läraren åtnjutit. Bland Berzelii öfriga
lärjungar, som arbetat i bans laboratorium, kunde dessutom hafva
då omnämnts de utmärkta kemisterna från utlandet: Bonsdorff,
Engelhardt, Gmelin, Hartwall, Hess, Hünefeld, Johnston,
Magnus, E. Mitscherlich, Nordensköld, Osann, G. Rose, H. Rose,
Winkler och Wöhler. Hans bild var redan på den tiden gjuten
en medaillon i jern uti Berlin, af hvilken medaljong äfven
funnos aftryck i Sèvres-postlin; Batha i Prag hade låtit göra hans
medaljong af selen, och i Berlin hade samma år hans statyett
blifvit gjord i stenpapp; i marmor var hans bröstbild huggen af
David; hans porträtt var ut- och inrikes litografieradt och
måladt i olja, sista gången af Södermark, hvars arbete nu på
ju-belqvällen uppsattes i Vetenskapsakademiens samlingsrum. Han
var, redan vid denna tid, ledamot af 88 lärda samfund,
hvaribland 79 utländska. Sveriges, Rysslands, Preussens, Danmarks,
Belgiens, Frankrikes, Sardiniens monarker hade genom
ordensut-raärkelser högtidligen hyllat hans förtjenst. Svenska Ständerna
hade redan 1840 tillerkänt honom en lifstidspension af 3000
rdr rmt. Berzelius, hvars kolossala bildstod af bronz numera
pryder en af svenska hufvudstadens vackraste platser, sonr
också bär hans namn, hörde till de starke andar, hvilka verka
på menskligheten i stort. Hans verksamhet kan ej betraktas
utan i sammanhang med odliugens allmänna framskridande, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
