- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 / Första delen. Från Napoleon I:s fall till Carl Johans död, 1815-1844 /
189

(1870-1874) [MARC] Author: Johan Carl Hellberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

189

och de förenade Brödrafolkens gemensamma saknad beledsagad,
har Carl XIV Johan inför Konungars Konung nedlagt sin
frid-sälla spira och sin segerrika härförarstaf, för att vid sidan af
Sveriges framfarna konungar, dess stora Carlar och Gustaver,
intaga Sitt med deras nu gemeusamma hvilorum. I fridens
idrotter och i krigets bragder deras like, skall Han nu hvila sin
lager-krönta hjessa i ärorika Fanors skygd, under samma tempelhvalf
med Banérer och Torstensöner, omgifven af svenska hjelteålderns
segerminnen, hvilkas tal den Hädangångne i en verldshistorisk
tidpunkt, i spetsen för Sitt nya fosterlands söner, Sjelf gick att
rikta och föröka.

»Öfvertygade, såsom vi äro, om sanningen af den Romerska
skriftställarens utsago: »Veniet Ejus laudi suum tempus: ad
posteros enim perveniet fama, non perveniet invidia», tro vi oss
hafva sagt nog om den sorgliga dagens djupa betydelse för
fosterländska hjertan. En rättvis framtid nalkas, och de dagar äro
kanske icke aflägse, dä Han, den Store hädangångne, skall i
fullaste mening på Sig få tillämpade de profetiska afskedsorden
till Svea Folk, af den förste Wasakonungen, med hvars lefnads
Drapa Hans egen har mer än en påfallande likhet:

»De tider skola komma, dä Sveriges barn skulle vilja rifva
mig opp utur mullen, stode det i deras makt. — Jag vet ock
att de svenske äro snare till att samtycka, sene till att
utran-saka. Jag förutser, att många villoandar framdeles varda
uppkommande. Derföre beder jag Eder: Hållen Eder hardt vid Guds
ord! Yaren Öfverheten hörsamme, sins emellan enige! Min tid
är snart förbi. Följen mig då med Edra trogna förböner och,
när jag lagt mina ögon tillsammaus, låten mitt stoft hvila
i frid!"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:16:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hjcminnet/1/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free