Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195
tiklar som finnas och flera, sora ytterligare kunna ingå, i denna
sak. Nu är stiltje i sjelfva frågan och att nu utskjuta allt sitt
krut, för att stå tomhändt när sista smällen skall ske, vore illa
beräknadt. Förrådet bör så användas att man spar det bästa
till det afgörande ögonblicket. Men dét är icke nog med denna
fråga. En tidning måste tillhandahålla sina läsare dagens
vigtigaste angelägenheter. Många hafva redan läst sig trötta på
, Straussiaden. Nu åter förekomma de nordamerikanska och de
spanska angelägenheterna, som företrädesvis fasta den allmänna
uppmärksamheten. Hvad Amerikas förhållanden angår, sände
jag en artikel i går och hoppas kunna sända en i morgon.
Dessa måste serveras medan saken är varm.»
Huru Bernhard von Beskow stundom skämtade i Biet kan
synas af t. ex. denna biljett från 1842: »Man har med fägnad
bemärkt att A. B. vid omnämnandet af de nedbrända kyrkorna
i Hamburg icke varit lika muntert, som vid Riddarholmskyrkans
brand, hvilken blott gaf A. B. anledning att fråga: »hvadan dessa
höga torn?» och att anmärka att »man i händelsen (af tornets
nedramlande) endast sett ett nytt bevis på tidens erfarenhet att
hönsen, som blifvit satta på höga platser, hafva svårt att hålla
sig uppe». Icke heller har A. B., ännu åtminstone, afstyrkt
insamlingen för Hamburg, såsom det gjorde med insamlingarne
för Riddarholmskyrkans iståndsättande»; — och huru Beskow
deltog i Biets öde efter Carl Johans död, visade en annan
biljett af 1844: » Jag beklagar högeligen Tit. fortfarande
sjukdom och de bekymmer, som uppstått i anledning af tidningens
financiella ställning. Enligt hvad man sednast sagt mig, lära
dock utvägar beredas i sistnämnda hänseende, hvadan Tit. bör
kunna vara lugn åtminstone från denna sida.» Men till Beskow
återkomma dessa anteckningar längre fram, när det blir fråga
om Posttidningsperioden, 1846—1856, i hvilken han, såsom
egarens, svenska akademiens sekreterare, hade en ännu större röle
att spela, särdeles vid tillfallet af det riksbekanta »munlåset»,
hvarom i nästa band af dessa anteckningar kommer att
närmare ordas.
Hans Järta uttalade i Nov. 1842 sålunda sitt missnöje
med vissa uppsatser af Angeldorff: »Jag har förlorat lusten att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
